söndag 20 oktober 2013

Abelssonpiska eller Fexeusmorot?

Jag hade förmånen att få ha Henrik Fexeus som gäst på Bokens Afton nu i oktober. Han är författare och programledare, som fokuserar på kreativitet och sociala relationer. Efter framträdandet satt vi och resonerade om kvällen i vårt personalrum. En fråga som kom upp var hur man får andra människor att göra en viss sak och dessutom själva upplever valet att göra den saken som positivt.

Brobygget över Sundsvallsfjärden är ett bra exempel. Sundsvalls kommun har delfinansierat brobygget med 250 miljoner kronor för att få den till stånd och dessutom tecknat ett avtal med Trafikverket att personbilar ska kunna använda bron utan att betala avgift. Bron kommer att förbättra miljön i Sundsvalls stenstad eftersom den trafik som ska passera slipper ta vägen genom Sundsvall. Nu har det dock kärvat till sig och det verkar det som att det blir en avgift i alla fall. 


I det läget har nu Sundsvalls kommuns trafikexpert Björn Abelsson föreslagit en trängselskatt för trafiken i Sundsvalls centrum för att få trafikanter att välja bron trots att det är en broavgift. Grundtanken är att de som passerar Selångersån får betala trängselskatt för trafik över Tivolibron, Storbron och Videsbron. Det ska bli billigare att använda bron är tanken.

En insändare i Sundsvalls Tidning häromdagen förde fram en idé att i stället premiera de som väljer att åka över bron med en liten bropeng. Man får en tia när man åker över bron - i stället för att betala.

- Ska man använda Abelssonpiskan eller insändarskribentens morot, frågar jag.

- Vill man lära människor ett beteende, som kanske är nödvändigt för allas bästa, måste man fundera på hur människan man vill förändra får positiva känslor av att göra som man vill. Då är insändarskribentens förslag det bättre alternativet.

Som företagare i Sundsvall ser jag Abelssons förslag som dödsstöten för de flesta företag inom handels- och restaurangsektorn i stenstaden. Den levande stadskärna, som de flesta politiker omfamnar, skulle upphöra att existera. 

Min personliga åsikt är att kommunala tjänstemän kanske upplever en njutning i att använda makt och på så sätt slippa fundera på andra krångliga lösningar. Det är bara att utfärda en förordning så är det klart. Visst kan man ha lite dialog med de som påverkas av besluten, men det är ju mest ett spel för gallerierna.

Det finns ett miljöproblem med den topografi som Sundsvall har, som bara delvis löses med tillkomsten av bron. Resten måste lösas på ett annat sätt och då förhoppningsvis på ett kreativt sätt.

För att minska miljöbelastningen är grundinställningen hos kommunens gatuavdelning att biltrafiken måste minimeras. Många människor i dag är dock beroende av bilen och är inte beredda att göra sig av med sin bil för att kommunens trafikavdelning säger så. Gatuavdelningen försöker då göra det så svårt som möjligt att använda bilen för besökare till stenstaden och för oss företagare. På den vägen är det. 

Jag tror på sikt att elbilen eller laddhybridbilen kommer att lösa miljöproblemen. Det är en politisk fråga, som det är obegripligt att inte lokala och nationella politiker tar tag i med kraft. Norge, som är ett oljeland, har kommit mycket längre att få människor som pendlar att gå över till sådana fordon. Återigen, det är inte piskan som löser problemet. Det är moroten - och kreativiteten, som fattas.

Ett tips till gatuavdelningen. Ring Henrik Fexeus, som nog gärna ställer upp på att ge en utbildning i sociala relationer och kreativt tänkande.

1 kommentar:

  1. Tyvärr har jag inte sett detta inlägg tidigare, och att kommentera det nu är kanske väl sent. Men ändå.

    Jag är helt överens med Lennart Bergström om att vi vill ha en levande stadskärna. Därför vill jag inte heller göra det svårt för besökare till Stenstan och dess butiker att använda bilen. Tvärtom vill jag med olika åtgärder få dem som bor eller arbetar i Stenstan att inte använda de P-platser som finns där, utan att P-platserna i City ska finnas tillgängliga just för kunder till butikerna och andra besökare.

    Dessa besökare kommer dock oftast litet senare än de som arbetar i centrum gör. Med fri parkering kommer därför alla P-platser att redan vara upptagna, när butikerna öppnar.

    Beträffande broavgiften, så är ju den ett påfund av regering och riksdag, ett påfund som tillkommit trots kraftigt motstånd från både politiker och tjänstemän i Sundsvall. Broavgiften innebär att färre personer kommer att utnyttja bron, än vad som vore fallet utan avgift. Hur många färre är svårt att säga. Min gissning är att vi tappar 3000 fordon per dygn, fordon som i stället kommer att köra genom centrum. Detta innebär, att brons positiva effekter för miljö och säkerhet blir mindre än vad vi hoppats på, samt att vi kommer att få svårt att klara gällande gränsvärden för luftföroreningar.

    I det läget är det min uppfattning att det vore bättre att finansiera bron med en avgift för dem som färdas genom centrum än med en avgift för dem som väljer den miljövänligare vägen via bron. Jag tror också, att en sådan avgift (kalla den kanske trängselskatt) skulle kunna utformas så att den inte minskar centrums attraktivitet. Detta förutsätter i så fall att man ska kunna komma till centrum från både norr och söder utan att behöva betala, och att bara den som åker genom centrum behöver betala. Med utökade P-möjligheter i den södra delen av centrum och genom att bygga den sedan länge planerade Västra Länken (som skulle vara avgiftsfri), så tror jag att vi skulle kunna få ett trafiksystem som både medför mindre trafik genom centrum och förbättrade möjligheter att nå centrum för kunder och andra besökare.

    Naturligtvis krävs det noggranna analyser och beräkningar av vilka effekter olika åtgärder skulle kunna ge, innan det är möjligt att flytta avgiften från E4-bron till centrumgenomfarterna. Men ett attraktivt centrum förutsätter både att det är tillgängligt för olika färdmedel och att luften är ofarlig att andas.

    Vänliga hälsningar

    Björn Abelsson

    SvaraRadera