Är det snart slut på sedlar och mynt som betalningsmedel?

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att banker ska tillhandahålla kontantservice. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020 respektive den 1 januari 2021. Svensk Handel anser att det är rimligt att banker tar ett större ansvar för kontanterna, men att handlarnas utmaningar med att få tillgång till växelpengar bör beaktas.

I Sverige är sedlar och mynt lagliga betalningsmedel och används fortfarande, om än i en allt mer begränsad omfattning. Minskningen av kontantanvändningen i Sverige går snabbare än i något annat land, mycket till följd av nya, billiga och enkla tjänster för kort- och mobilbetalningar. Detta har fått negativa konsekvenser för vissa grupper i samhället som äldre och personer med funktionsnedsättning.

En förutsättning för att kontanter ska kunna användas som betalningsmedel är att det finns tillgång till olika kontanttjänster, framför allt kontantuttag i Bankomater och dagskasseinsättningar, som gör att kontanter kan cirkulera mellan olika aktörer i samhället.

Nedmonteringen av kontantservicen ute på bankkontoren har gått för fort fram vilket gjort att många konsumenter och handlare har fått en besvärlig omställning. En av utmaningarna som vi handlare har idag är att få tillgång till växelpengar.

Däremot har den privatperson som vill tömma spargrisen eller betala räkningar med kontanter inte mycket stöd att hämta i den nya lagen. Vad gäller allmänheten är det bara uttag som omfattas av lagen. Det är en de punkter där Riksbanken varit kritisk och tycker att också det borde ha omfattats.

I Sundsvall finns några Bankomater, t ex vid Swedbank på Storgatan bredvid oss. Uttag görs ofta med 500 kr sedlar och det betyder att vi ofta får in dessa sedlar som betalning och vi ger givetvis växel tillbaka. Vi måste därför ha tillgång till mynt och sedlar, något som har blivit riktigt besvärligt för oss eftersom bankerna inte tillhandahåller någon kontantservice.

Hur får vi tillgång till växel då? Loomis är ett multinationellt företag, som har kontanthantering som affärsidé. Det vill säga att vi måste beställa mynt och sedlar på nätet och sedan skickas dessa från en depå i Malmö. En ganska komplicerad process som tar tid, upp till en vecka. Dessutom får vi betala en betydande avgift för köpet av mynt och sedlar.

Det är inte att undra på att många mindre handlare inte längre tar emot kontanter. Vi hoppas dock på att den nya lagen så småningom kommer att medföra att kontanthanteringen kommer tillbaka till lokala banker.

Vi är givetvis tacksamma om du som använder kontanter har så jämna pengar som möjligt, (till dess att bankerna löst problemet).

Ska jag köpa en elbil, eller vänta?

Inrikes transporter utgör en fjärdedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Transporternas utsläpp kommer till största del från vägtrafiken, som idag står för 91 procent av sektorns utsläpp. Flyget står för 3 procent och sjöfarten för 4 procent.

Vägtransporter står i Sverige för utsläpp av drygt 16 miljoner ton koldioxid. En ansenlig mängd som måste göras något åt.

Nu ropar alla att det är fordon som drivs på el som är lösningen. Det är högst troligt att det blir morgondagens teknik.

Men elenergi ska produceras och batterier ska tillverkas. Svenska Kraftnät varnar redan nu för en kommande elbrist i Sverige redan innan delar av kärnkraften avvecklats. Batterier ska produceras med en begränsad tillgång av sällsynta jordartsmetaller, som t ex Litium, som utvinns i politiskt instabila länder som Kongo och protektionistiska länder som Kina. Fabriker ska byggas, t ex NorthVolt i norra Sverige.

Batteritekniken går sakta framåt, men för att det ska bli realistiskt i större skala måste det ha kommit till ett tekniksprång som möjliggör en ny typ av batterier som har en mycket högre lagringskapacitet än i dag och använder sig av råvaror med god tillgänglighet. Dessutom batterier som går att snabbladda.

Är vätgas är en bättre lösning?
Vätgas som energilagring är sannolikt en bättre lösning, i första hand för den tyngre trafiken. Men mer om det nedan.

Vätgas kan tankas som man tankar bensin, lika snabbt och enkelt. En tank vätgas räcker lika länge som en tank bensin eller diesel. Vätgas framställs genom att dela upp vatten i vätgas och syre genom elektrolys. Elenergin får man sedan tillbaka i en bränslecell som slår ihop vätgasen med syre ur luften. Utsläppet består av enbart vatten. 

Jag konstaterar att det är ingenjörerna, teknik och forskning som ska rädda världen från utsläpp. Politikerna borde stödja vetenskap i stället för att dela ut pekpinnar och belägga människor med skam.

Ytterligare ett bevis på att det är ingenjörer, teknik och forskning som ska rädda världen bevisas i nedanstående artikel, saxat från ett reportage av SvT

Framtidens vätgasbilar: ”Allt som behövs är vatten och sol”

På ett gärde intill E20 utanför Mariestad ligger någonting unikt: Den första tankstationen i världen där vätgas tillverkas på plats och där vem som helst kan tanka. Om man har en bil som drivs av en bränslecell förstås – men de är inte många. Inte än i alla fall.

Nio kronor hektot kostar vätgasen. En full tank går löst på drygt 500 kronor och på den kan en bränslecellsbil köras upp emot 70 mil. I dagsläget är 8 av kommunens drygt 150 bilar av rätt typ – i praktiken elbilar där batterierna ersatts av en vätgastank och en bränslecell (se faktaruta).

– Vätgas är framtiden, allt som behövs är vatten och sol. Ännu så länge är det inte lönsamt, men när kommunen kommit upp i 30-50 bränslecellsbilar så räknar vi med att spara pengar. De är billigare att köra än de fossildrivna bilar som vi successivt byter ut, säger Jonas Johansson, utvecklingschef på Mariestads kommun.

Hemtjänsten först ut

Han är en av de drivande bakom ”macken”, där vanligt kranvatten förvandlas till vätgas med hjälp av energi från solcellerna precis intill. Redan i dag tankar hemtjänsten några av sina bilar med kommunalt tillverkat bränsle innan de kör ut till brukarna på den västgötska landsbygden.

Helt självförsörjande

Det som gör tankstationen i Mariestad världsunik är att den är ”off grid” – bortkopplad från elnätet och självförsörjande på energi. Den som sett till att allt fungerar är elingenjören och vätgasentusiasten Hans-Olof Nilsson. Här på gärdet i Haggården har han satt ihop ett system av solceller, en elektrolysör som spjälkar vattnet, en kompressor samt långa rader av tuber där vätgasen förvaras under högt tryck.

– Sådana här mikronät kan man sätta upp precis var man vill för att både producera och lagra sin egen energi. Solen är bränslet och så lånar man lite vatten som sedan lämnas tillbaka. Vad kan vara bättre än det?


De olika delarna av tankstationen har placerats i containrar för att snabbt kunna flyttas och byggas upp på en annan plats. Som den ser ut i dag andas konstruktionen lite ”Oppfinnar-Jocke”, men den har inte varit gratis. Bidrag från bland annat EU har dock gjort att Mariestads skattebetalare sluppit största delen av notan på totalt 30 miljoner kronor.

Locka gröna entreprenörer

Förutom att förse kommunens fordon med miljövänligt bränsle är förhoppningen att den nya tekniken ska sätta Mariestad på kartan och ge ett lyft till det lokala näringslivet. Satsningen som ska locka gröna entreprenörer att etablera sig går under namnet ElectriVillage och innehåller fler ambitiösa projekt. Bland annat bygget av en ”off-grid-förskola”, där all energi ska komma solen, bland annat lagrad i form av vätgas.

Och uppmärksamhet har kommunen fått. Åtminstone utomlands, där vätgasplanerna nått betydligt längre än de gjort i Sverige. Kommunstyrelsens moderate ordförande Johan Abrahamsson besökte i våras staden Warrnambool i Australien, som bjudit dit honom för att berätta om satsningarna i Mariestad.

Fakta om vätgas och bränslecellsbilar

• Vätgas kan framställas genom elektrolys av vatten – man tillför elektricitet och delar upp vattenmolekylen i syre och väte. Då blir vätgasen en energibärare med vars hjälp man kan lagra och transportera energi från till exempel solceller och vindkraftverk.
• I en bränsecell sker en omvänd kemisk reaktion mellan vätgasen och luftens syre. Resultatet blir att den lagrade energin frigörs i form av elektriciet och värme och det vatten som användes vid gastillverkningen återbildas.
• En bränslecellsbil är en elbil där batterierna bytts ut mot en vätgastank och en bränslecell. Fördelen jämfört med en batteridriven elbil är den långa räckvidden och att den går snabbt att tanka. Inte minst när det gäller godstransporter anses långtradare med bränsleceller som ett bättre alternativ än batteridrivna.
• Antalet bränslecellsbilar på de svenska vägarna är försvinnande litet – det handlar om totalt ett fyrtiotal. Orsaken är att tillverkarna inte haft några att sälja förrän i år – och de har fortfarande inte levererats. Dessutom är bilarna ännu så länge dyra – omkring 700 000 för den billigaste.
• En annan sak som talar mot bränslecellsbilar är att det bara finns fyra tankställen i Sverige: Göteborg, Mariestad, Stockholm och Sandviken. Länder som Tyskland, Danmark och Norge har nått betydligt längre. Planen är att upprätta en korridor längs de större vägarna så att det ska gå att köra bränslecellsfordon mellan åtminstone delar av Europa.