tisdag 25 januari 2022

Mot eller emot?

 


Jag gjorde en skylt för några år sedan vid en tid då vi gärna ville ha växel. Vi lever i en tid då bankerna tar avstånd från kontanter och därför inte erbjuder oss varken sedlar eller mynt. Den tjänsten har man avstått till andra företag, som t ex det multinationella företaget Loomis. Det betyder att ska vi ha växel i kassan måste vi köpa mynt och sedlar från Loomis, som tar ganska saftigt betalt för den tjänsten. Det är ju deras affärsidé. Det är bakgrunden till varför denna lilla skylt skapades. Den gav ett bra gensvar från våra trevliga kunder.

Jag skrev så här på skylten: ”Vi tar gärna mot växel”.

En dag kom det in en kund som sa att så där kan man inte skriva! Det ska stå ”Vi tar gärna emot växel”.

”Mot” eller ”emot”? Jag tänkte inte så mycket på det, ryckte på axlarna och skrev dit ett ”e”. Läste i söndagens DN en språkkrönika av Anders Svensson, chefredaktör på Språktidningen där rubriken löd, Vi förstår ”mot” av sammanhanget.

Mot är ett lurigt ord, som i praktiken kan fungera som sin egen motsats. Men sammanhanget hjälper oss att förstå vad mot betyder.

Budskapet Mot extremism kan tolkas på två sätt. Mot extremism kan ju vara ett uttryck som skulle kunna användas av en extremistorganisation eller av motståndarna till extremism, men sammanhanget bör leda oss rätt.

Hur fungerar budskapet Emot extremism? Ja, visst känns det lite tydligare. Svårt att tro att extremisterna står på barrikaderna och vrålar det budskapet.

Så hur blev det med skylten? Jag tänker att Vi tar gärna mot växel och Vi tar gärna emot växel betyder samma sak och är lika rätt grammatiskt.

Svenskan är full av flertydliga ord. Anders Svensson tar som exempel i sin krönika upp en klassisk busringning i radioprogrammet ”Hassan” där Kristian Luuk ville lämna tillbaka schampo för fett hår eftersom han ansåg sig behöva schampo mot fett hår.

Man kan undra om det är möjligt att lära sig svenska om man inte har det som modersmål?

onsdag 5 januari 2022

Vaccination är ett hett ämne just nu

Diskussioner i media, framförallt i sociala media, för och emot vaccination mot Covid-19 viruset dyker upp med jämna mellanrum, t ex när en person eller en grupp vägrar att vaccinera sig av olika skäl. Det har uppstått grupper av "Antivaxxare", som framför många orsaker till sitt beslut. Vad jag förstår är det inte i första hand av medicinska skäl, t ex att man skulle vara allergisk mot vaccinet. Det är andra skäl, som "ingen ska bestämma över min kropp", "vaccinerade sprider smitta lika mycket som ovaccinerade", "att staten vill bara luras", "jag sköter min hälsa på annat sätt", möjliga biverkningar i framtiden eller religiös övertygelse. Men även religiösa samfund, som t ex Jehovas Vittnen, har svängt i den frågan och är numera inte vaccinmotståndare

Det som är bekymmersamt är bristen på kritisk tänkande. Ett påstående på nätet behöver inte vara sant. Jag kan skriva att vetenskapen har nu visat att jorden är platt, men får givetvis en massa motstånd för de flesta av oss vet ju att jorden är rund. Men påståendet ligger kvar där ute och kanske någon nappar på påståendet och för det vidare. Så är bollen i rörelse och det uppstår kanske en mycket övertygad "Jorden-är-platt-rörelse", som har hittat argument för att det är sant. Om man nu har en källkritisk inställning till fakta då kostar man på sig den tid det tar att söka upp flera oberoende källor som kan styrka eller förkasta påståendet. Till slut får man väga ihop dessa och komma fram till en egen övertygelse.

Det kanske är bristen på kritisk tänkande som har gett landet så många självutnämnda experter på virus, som översvämmar nätet dessa dagar. De som genom sin utbildning och erfarenhet av virusforskning uttalar sig i media om fördelarna med massvaccinering mot Covid-19, överröstas av den massiva kören av självutnämnda experter.

Det för mig tillbaka till funderingar kring barnvaccinationsprogrammet. De övervägande flertalet av oss har genomgått detta när vi var barn. 

Programmet består av

  • difteri
  • kikhosta
  • stelkramp
  • polio
  • haemophilus influenzae typ b (Hib)
  • pneumokocker
  • mässling
  • påssjuka
  • röda hund
  • rotavirus
  • hepatit B
  • humant papillomvirus (HPV).

Jag har inte hört talas om någon diskussion för eller emot detta program. För att inte tala om tvekan att ta de vacciner vi behöver när vi ska åka på semester till Thailand eller andra exotiska utomeuropeiska länder, som gula febern, hepatit A/B, kolera, tyfys, encefalit, rabies, osv.

Men jag tänker speciellt på Polio, eller barnförlamning som sjukdomen också kallats. Polio var under den första halvan av 1900-talet en mycket vanlig sjukdom i Sverige. Utbrott förekom årligen, men vissa år kunde antalet sjukdomsfall öka flerfaldigt. Den sista epidemin i Sverige var 1953, då fler än 5 000 fall registrerades varav drygt 3 000 med paralytisk polio (polio med bestående förlamningar).

I Sverige inleddes massvaccination i alla åldrar år 1957 och antalet fall av polio minskade därefter snabbt, år 1961 rapporterades 64 fall och 1962 endast fyra fall. Vaccination infördes i barnvaccinationsprogrammet år 1965. Det sista inhemska fallet rapporterades 1977.

Polio i världen

En omfattande insats för att helt utrota sjukdomen har gjort att antalet fall av polio i världen har minskat dramatiskt. År 1988 rapporterades 350 000 fall; år 2017 endast 22. Under 2020 rapporterades 140 fall av poliovirus typ 1 från de två länder där sjukdomen fortfarande är endemisk (Afghanistan och Pakistan), men mellan januari och november 2021 rapporterades endast två nya fall.

WHO har klassat polio som ett internationellt hot mot människors hälsa och bland annat utfärdat tillfälliga vaccinationsrekommendationer.

Utrotning av polio

Poliovirus av typ 2 och 3 har utrotats och idag förekommer endast fall av poliovirus typ 1. The Global Polio Eradication Initiative (GPEI) med bland andra WHO och UNICEF leder arbetet med utrotning av polio. Målet är satt till 2023. Om ansträngningarna att utrota polio i hela världen lyckas kommer vi i framtiden inte att behöva vaccinera mot denna sjukdom.

Vaccin

Dr Jonas Salk utvecklade 1955 det första poliovaccinet vid University of Pittsburgh i USA, som kom att användas i massvaccination i alla åldrar år 1957. Vaccin mot polio fanns som separat vaccin men utvecklades med tiden i form av kombinationsvacciner.

(Källa: Folkhälsomyndigheten)

Funderingar

Det kan kanske vara så att många människor och även en del av "Antivaxxarna" hade drabbats av polio och blivit förlamade om inte massvaccination hade genomförts?

Vi vaccineras mot påssjuka, som kan ge dödlig hjärnhinneinflammation eller testikelinflammation, som kan göra män sterila.

Vi vaccineras även mot mässling, en mycket smittsam barnsjukdom. Dödligheten kan vara hög hos spädbarn. 

Så kan vi hålla på med alla de sjukdomar som vi vaccineras mot i barnvaccinationsprogrammet.

Covid-19 är en dödlig sjukdom, främst för äldre. Många miljoner människor världen över har dött i sviter av sjukdomen, i Sverige drygt 15 000, (dec 2021). Ett antal vacciner har tagits fram, doser finns i tillräckligt antal och de är godkända både på internationell och nationell nivå.

Ska vi sätta stopp för nya mutationer av Covid-19 måste viruset trängas tillbaka till en sådan nivå att sannolikheten för mutationer blir näst intill noll. Då finns goda chanser att skapa ett vaccin som bara behöver tas en gång per år och som dessutom innehåller skydd mot säsongsinfluensa och kanske de vanligaste förkylningsvirusen, RS-virus, osv.