fredag 24 oktober 2014

Hans Markstedts vers till bokhandlarprofilen Arne Jonzon


Min bokhandlarhistoria började på 70-talet då jag, som nybliven civilingenjör, författade en  databok, Mikrodatorn - från chips till system. Jag valde att ge ut boken på mitt eget bokförlag, Computer Press Förlags AB. Det blev en stor framgång och det blev sedan ett antal databöcker. 1981 flyttade jag och förlaget upp till Sundsvall. Där upptäckte jag Jonzons Bokhandel och tänkte då att det skulle vara kul att bli bokhandlare också. Därför stegade jag in till den legendariske bokhandlaren Arne Jonzon en sommardag 1983 och undrade om inte jag kunde få köpa bokhandeln. Han tittade misstroget på mig genom sina små runda glasögon och sa ”Nej, det kan jag nog inte tänka mig. Du har ju ingen erfarenhet av branschen”. Efter en del turer kom vi dock överens. Villkoret var att Arne skulle vara med i företaget ett par år för att lära upp ”ungdomarna”, som han sa. På den vägen är det, 31 år senare. Men vi lär oss fortfarande. Hoppas jag.

Anders, som driver Sundsvalls Antikvariat, hittade en hyllningsskrift till Sundsvallsprofilen Hans Markstedt där man samlat verser som han förfärdigat under åren. Ett exempel är hans vers till Arne Jonzon, Sundsvalls legendariska bokhandlare, på hans 70-årsdag.


Nej kämpa allfort för den rena kulturen
i lådan vid Vängåvan.
Det skall nog gå bra om du har lite tur
och får lite hjälp ifrån ovan.

Då skall vi av inkomster minst en procent
avsätta till litteraturen
och läsa om allt som har satts uppå pränt
om boken så är ouppskuren.

Att Pressbyrån nu skall bli konkurrent
det kan vara svårt att svälja.
Men hur får jag råd när som lämplig present
jag bok till en vän vill välja?

Vi veta dock att vi ej i vår stad
skall nånsin behöva skåda
att det säljes läskis och snask och choklad
och snuskigt i Jonzons låda.

Svenarne Janzon, som jobbade med Arne Jonzon och följde med till oss när vi tog över, numera pensionär men som jobbar hos oss när det behövs, berättar för mig att han kommer ihåg Hans Markstedt och hans hustru som frekventa kunder i bokhandeln. Han kommer också med "skräckblandad förtjusning" ihåg familjens julklappsrekvisition som lämnades in till bokhandeln. Den bestod av ett större antal namn, som skulle välsignas med hårda klappar. Listorna bestod inte av förslag på författare och titlar, utan namnen på alla mottagare och deras ålder. Sedan var det vår sak i bokhandeln att föreslå rätt bok till rätt person.

1 kommentar:

  1. Kul inlägg! Minns Hans Markstedt & hans hustru som frekventa kunder i bokhandeln i bokhandeln. Markstedt var - om jag minns rätt - advokat (liksom hans hustru?) och besökte väl inte bokhandeln lika frekvent som sin hustru. Jag kommer med skräckblandad förtjusning ihåg familjens julklappslistor som presenterades för oss. De bestod av ett större antal namn - mest barn & barnbarn (?) tror jag, som skulle välsignas med hårda klappar. Listorna bestod inte av förslag på författare och titlar, utan namnen på alla mottagare och deras ålder. Sedan var det vår sak i bokhandeln att föreslå rätt bok till rätt person. Detta pågick under många år och jag fick så småningom förtroendet att manövrera genom utgivningen, och förhoppningsvis hitta rätt. Monica Gullman var också mycket delaktig i dessa övningar vartefter tiden gick. Hans Markstedt minns jag som en ganska tystlåten herre, med ett litet leende i mungipan och minst en räv bakom örat.
    En liten ögonblicksbild från förr ...

    SvaraRadera