Facebook ska bygga en hall för sina datorer i Luleå, stort som 21 fotbollsplaner. Valet av Luleå sägs vara det kalla klimatet som gör att det blir billigare att kyla de överhettade datorerna.
Tänk att jag skulle bidra med att skynda på beslutet att bygga serverhallen bara genom att fylla år häromdagen. Ett tag in på dagen väntade jag ett samtal från Facebook att nu stänger vi ner Bergströms sida eftersom det flitiga skrivandet i min logg lastade ner nätet (man har ju inte börjat bygga i Luleå). Men ingen ringde tack och lov.
Man blir ju alldeles rörd av att så många vill gratulera när jag fyller år och dessutom ojämnt. Som min kära hustru sa "du kan fylla 50+ ända till dess att du blir 100. Då måste det ju bli 100+". Hon är klok.
Fast då kanske man blir som Allan Karlsson i boken Hundraåringen som klättrade ut genom fönstret och försvann - då har man haft så många födelsedagar att man blir bara less och vill sticka ifrån hela uppvaktningen.
Egentligen är det något obegripligt med att fylla år. Det är ju inte så att man helt plötsligt blir ett år äldre. Det pågår ju hela tiden, varje sekund, varje dag. Först börjar man räkna veckor för spädbarn, så blir det månader och så blir det hela år till man blir 50. Därefter sker räknandet i halva sekel. Då anses man så gammal så man förväntas skrumpna ihop till en torrboll och ligga där i hörnet och samla damm för all överskådlig framtid. Det finns visst virus som kan ligga så och plötsligt vakna till liv efter massvis med år i jorden. Det kanske är så med 50 plussare. Lite vatten på en 95-åring och så helt plötsligt är man lille virile Ville igen.
Jag tycker det är kul att fylla år. Tack för alla gratulationer! Fortsätt att vattna mig.
Lennart
Bokhandlarn
