Läsfärdighet ger jobbb

I regeringens Långtidsbetänkande 2015, (SOU-2015104) kan man på sidan 201 läsa följande,

…Att det är tillräckliga färdigheter som är nyckeln till den svenska
arbetsmarknaden även för utrikes födda får ytterligare stöd av en
forskningsstudie från OECD som även den undersöker svenska
PIAAC-data. Studien visar att en persons färdighetsnivå i läsning
har en stark och signifikant effekt på sannolikheten att ha ett
arbete såväl för hela den vuxna befolkningen 16-65 år i Sverige, som för utrikes födda i Sverige, vid kontroll för ett stort antal bakgrundsfaktorer..

LÄSA LÄRA LEVA är inte bara en slogan, Läsfärdighet ger jobb.

Långtidsutredningen 2015 kan du läsa här.

Avträde - en skitfråga?

Telefonen ringde för en stund sedan. Det var en rektor från en särskola som hade ett viktigt ärende.

För att börja från början så måste jag berätta lite bakgrund. Handlare, restaurangägare, banker och en rad andra företag bildade för många år sedan en ideell förening, Stenstan, för att tillvarata företagsidkarnas intressen och för att göra Stenstan till en trivsam stadskärna. Våren 2015 valdes jag till ordförande i denna förening. Det hade rektorn för den här särskolan listat ut.

- Vet du, det finns inte en offentlig toalett i city som kan kallas toalett för funktionsnedsatta, säger rektorn. En toa som har plats för en Permobil och försedd med lyft och skötbord.

- Det har du rätt i, svarar jag.

Vi i föreningen har påpekat detta för kommunen ett otal gånger vid lika många möten. Men mötts av totalt oförstående. Det finns ju offentliga toaletter på flera ställen, vad är problemet?

Vi i bokhandeln ser ju problemet nästan dagligen när föräldrar med kris i blick kommer med kissnödiga barn. Kommer en funktionsnedsatt person med Permobil som också är i toakris är inte vår personaltoa möjlig.

Problemet är större än bara brist på toaletter för funktionsnedsatta. Stenstan lider brist på toaletter för alla. Jag har frågat många om de vill använda de offentliga totaletter som finns men möts alltid av svaret, aldrig! En kvinna sa att hellre sätter jag mig bakom ett träd än sätter mig på dessa snuskiga "avträden".

Kommunen tillhandahåller infrastrukturen i staden och då kan man ju tycka att toaletter tillhör just infrastrukturen. Vill en stad dessutom utmärka sig för att välkomna besökare borde just trevliga, bekväma och anpassade toaletter vara en sådan detalj som ger poäng.

Men vad är problemet? Det kan ju inte vara att bygga en lämplig lokal. Det svar vi får är att det är driftkostnaden som är problemet. Just att benämna det för "driftkostnad" visar på att man från kommunen inte ser detta som en investering för att öka antalet besökare till staden. Nu är ju kommunen organiserad som en stuprörsorganisation där det ofta inte finns några rännor mellan stuprören. Då blir det en driftkostnad i ett stuprör som inte kan uppvägas av ökade intäkter i ett annat stuprör.

Jag tror inte någon skulle ha något emot att betala en hygglig slant för att besöka en bemannad rymlig toalett, med välkomnande atmosfär, blommor, god doft och hjälpmedel för funktionsnedsatta. Varför inte låta en entreprenör driva verksamheten, med stöd från kommunen?

Föreningen Stenstan har som målsättning att Sundsvall ska om ett antal år få utmärkelsen Årets Stadskärna i konkurrens med landets övriga städer. För det krävs även att modiga politiker tänker utan boxen.

Funderar lite på om benämningen "avträde" kommer från den klassiska metoden att sätta sig bakom ett träd?


Wikipedia har dock en annan definition,
Ett avträde (även torrklosett; i dagligt tal oftast utedass eller bara dass) är en plats där människor lämnar sina restprodukter, men som till skillnad från en vattenklosett inte är ansluten till en kloak. Restprodukterna uppsamlas antingen i ett grävt hål i marken eller i en tunna under sittbänken. I vissa fall är avträdet sammanbyggt med en gödselstack eller svinstia. Innan vattenklosetten infördes var avträdet vanligt förekommande i anslutning till de flesta hushåll och arbetsplatser. Ett avträde kan hysa flera sittplatser bredvid varandra utan avskiljande mellanväggar.

Ett år till i en etthundrasjuttiosexårig historia

Upptäckte att jag inte skrivit ett blogginlägg på över två månader. Har jag inte haft något att skriva om? Nej, det har nog snarare varit för mycket att skriva om och då blir det ingenting.

Men det har varit en bra julhandel som började i mitten av november och kulminerade givetvis dagen före julafton. Jag tror att det inte blev mobillådan som blev årets julklapp utan en bok, ett spel eller pussel som blev det. Vi kan glädjas åt att just spel, pussel och barnböcker har sålt bra, precis som de gjort under hela året.

Många har spått pocketbokens snara bortgång, men det motbevisas av statistiken som visar att detta bokformat är fortsatt populärt.

Det som jag kommer ihåg från 2019







Det nya året
2016 blir vårt etthundraåttonde år i kulturens tjänst i Sundsvall. Den 1 juli 1840 är det 180 år sedan AP Landin startade bokhandeln. En aktningsvärd ålder i denna föränderliga tid.

Vad kommer det nya året att innebära? Det som vi ser i USA att den fysiska bokhandeln ökar och näthandeln tappar fart verkar vara på väg även till Sverige. Från 2013/14 till 2014/15 ökade den fysiska bokhandeln med 8,3% medan näthandeln ökade 4,6%. Kategorin barn- och ungdomsböcker ökade mest med 13-20% beroende på åldersgrupp.

en fysiska bokhandeln visade återigen den bästa utvecklingen jämfört med andra kanaler; under denna mätperiod ökade försäljningen med 8,3 procent. Internetbokhandeln ökade med 4,6 procent. - See more at: http://www.forlaggare.se/bokforsaljningsstatistik#sthash.OByRoLnD.dpuf

en fysiska bokhandeln visade återigen den bästa utvecklingen jämfört med andra kanaler; under denna mätperiod ökade försäljningen med 8,3 procent. Internetbokhandeln ökade med 4,6 procent. - See more at: http://www.forlaggare.se/bokforsaljningsstatistik#sthash.OByRoLnD.dpuf

Man ser också i USA att de stora externa köpcentrum som har dominerat handeln krymper och ersätts av mer lokal handel i  centra som ligger nära bostadsområden. Det innebär att stadskärnor får ett uppsving på bekostnad av stora externa köpcentrum. Jag kan inte låta bli att tänka på nyöppnade Mall of Scandinavia i Solna. Var det rätt tajming?

Vi ser fram mot en rad författarbesök, givetvis. I fjol hade vi ett sextiotal författare på besök och det blir nog ungefär så även i år. Programplaneringen pågår för fullt. Närmast står Aino Trosell, onsdag 20 jan och sedan står Elin Olofsson, Simona Ahrnstedt och Caroline Eriksson på tur den 27 januari. Läs mer här.

Det blir en Litteraturscen på Nationaldagen 6 juni, som vanligt, (hoppas på mindre regn än i fjol...) och en Höstfestival i vecka 35, som kulminerar lördag 3 september. Sedan blir det dags för den femte Svenska Deckarfestivalen 8-11 november samt Julfestivalen i vecka 48 med kulmen lördag 3 december.

Dublinresan i oktober gav mersmak så nu ska vi ut och resa med våra härliga kunder i år igen. Närmast blir det Milano 21-24 april och Paris 29 september till 2 oktober. Bokmässan i Göteborg får även ett besök 22 - 25 september.

Vi räknar med ett digert utbud av nya böcker under året. På bloggen Min Bokhylla skriver jag och mina kollegor om ett urval av dessa nya böcker.

God fortsättning!

Lennart Bergström