Vad som oroat mig är hur debatten kring växthusgaser och uppvärmning av vår planet har kommit att bli. Jag ska inte ge mig in på en debatt om uppvärmningen är faktisk eller bara är en del av de cykliska perioder som planeten genomgått under årmiljoner. Men för säkerhets skull så accepterar jag gärna att det är människan som orsakat den uppvärmning som pågår genom utsläpp av växthusgaser.
Hur ska vi hantera detta? Vad ska vi göra på mikro- respektive makronivå? Ska jag sluta kör bil på fossilt bränsle? Det påverkar utsläpp av koldioxid på mikronivå om jag gör det och på makronivå om alla människor på jorden gör det.
Vad kan vi påverka och vad kan vi inte påverka? Silar vi myggor och sväljer elefanter?
Naturvårdsverket har intressanta siffror om man börjar gräva, vilket man bör göra innan man säger för mycket. Några siffror på utsläpp av koldioxid. Listan toppas ojämförligt av SSAB när det gäller utsläpp från industrin. Men man kan man till sin förvåning se att Stockholmarnas uppvärmning (Värtaverket) skapar nästan lika mycket utsläpp som hela inrikesflyget. För att inte tala om båttrafiken runt våra kuster som släpper ut 108 miljoner ton CO2 mer än inrikesflyget.
SSAB, 4,9 miljoner ton,
Lulekraft AB, Luleå: 1,93 miljoner ton, (förbränner restgas från SSAB)
Cementa AB, Gotland: 1,57 miljoner ton
Vägtransporter, 15,5 miljoner ton
Båttrafik, 0,662 miljoner ton, varav en fjärdedel av fritidsbåtar.
Inrikesflyget, 0,554 miljoner ton,
Värtaverket i Stockholm 0,5 miljoner ton, fjärrvärme (förbränner kol)
Vattenfall Uppsala 0,385 miljoner ton, fjärrvärme
Källa: Naturvårdsverket och SCB.
Jag har inte hört någon politiker eller någon majoritet av medborgarna bekymra sig över att Värtaverket, en av landets största utsläppskällor av koldioxid, ligger mitt i Stockholm. Nu ska kolkraftverket fasas ut 2022 med de konsekvenser detta kommer att få. Läs gärna en artikel om detta här.
Vägtransporter står i Sverige för utsläpp av drygt 15 miljoner ton. En ansenlig mängd som borde kunna göras något åt. Nu ropar alla att det är fordon som drivs på el som är lösningen.
Men elenergi ska produceras och batterier ska tillverkas. Svenska Kraftnät varnar redan nu för en kommande elbrist i Sverige redan innan delar av kärnkraften avvecklats. Batterier ska produceras med en begränsad tillgång av sällsynta jordartsmetaller, som t ex Litium, som utvinns i politiskt instabila länder som Kongo och protektionistiska länder som Kina. Fabriker ska byggas, t ex NorthVolt i norra Sverige.
Eldrift av fordon kommer högst troligt att bli morgondagens teknik. Det är inte bara tillgången till el men även hur energin ska lagras i fordonet som är problemet.
Batteritekniken går sakta framåt, men för att det ska bli realistiskt i större skala måste det ha kommit till ett tekniksprång som möjliggör en ny typ av batterier som har en mycket högre lagringskapacitet än i dag och använder sig av råvaror med god tillgänglighet. Dessutom batterier som går att snabbladda.
Vätgas som energilagring är sannolikt en bättre lösning, åtminstone för den tyngre trafiken. Men mer om det nedan.
Jag konstaterar att det är ingenjörerna, teknik och forskning som ska rädda världen från utsläpp. Politikerna borde stödja vetenskap i stället för att dela ut pekpinnar och belägga människor med skam.
Ytterligare ett bevis på att det är ingenjörer, teknik och forskning som ska rädda världen bevisas i nedanstående artikel, saxat från ett reportage av SvT
Framtidens vätgasbilar: ”Allt som behövs är vatten och sol”
På ett gärde intill E20 utanför Mariestad ligger någonting unikt: Den första tankstationen i världen där vätgas tillverkas på plats och där vem som helst kan tanka. Om man har en bil som drivs av en bränslecell förstås – men de är inte många. Inte än i alla fall.
Nio kronor hektot kostar vätgasen. En full tank går löst på drygt 500 kronor och på den kan en bränslecellsbil köras upp emot 70 mil. I dagsläget är 8 av kommunens drygt 150 bilar av rätt typ – i praktiken elbilar där batterierna ersatts av en vätgastank och en bränslecell (se faktaruta).
– Vätgas är framtiden, allt som behövs är vatten och sol. Ännu så länge är det inte lönsamt, men när kommunen kommit upp i 30-50 bränslecellsbilar så räknar vi med att spara pengar. De är billigare att köra än de fossildrivna bilar som vi successivt byter ut, säger Jonas Johansson, utvecklingschef på Mariestads kommun.
Hemtjänsten först ut
Han är en av de drivande bakom ”macken”, där vanligt kranvatten förvandlas till vätgas med hjälp av energi från solcellerna precis intill. Redan i dag tankar hemtjänsten några av sina bilar med kommunalt tillverkat bränsle innan de kör ut till brukarna på den västgötska landsbygden.
Helt självförsörjande
Det som gör tankstationen i Mariestad världsunik är att den är ”off grid” – bortkopplad från elnätet och självförsörjande på energi. Den som sett till att allt fungerar är elingenjören och vätgasentusiasten Hans-Olof Nilsson. Här på gärdet i Haggården har han satt ihop ett system av solceller, en elektrolysör som spjälkar vattnet, en kompressor samt långa rader av tuber där vätgasen förvaras under högt tryck.
– Sådana här mikronät kan man sätta upp precis var man vill för att både producera och lagra sin egen energi. Solen är bränslet och så lånar man lite vatten som sedan lämnas tillbaka. Vad kan vara bättre än det?
De olika delarna av tankstationen har placerats i containrar för att snabbt kunna flyttas och byggas upp på en annan plats. Som den ser ut i dag andas konstruktionen lite ”Oppfinnar-Jocke”, men den har inte varit gratis. Bidrag från bland annat EU har dock gjort att Mariestads skattebetalare sluppit största delen av notan på totalt 30 miljoner kronor.
Locka gröna entreprenörer
Förutom att förse kommunens fordon med miljövänligt bränsle är förhoppningen att den nya tekniken ska sätta Mariestad på kartan och ge ett lyft till det lokala näringslivet. Satsningen som ska locka gröna entreprenörer att etablera sig går under namnet ElectriVillage och innehåller fler ambitiösa projekt. Bland annat bygget av en ”off-grid-förskola”, där all energi ska komma solen, bland annat lagrad i form av vätgas.
Och uppmärksamhet har kommunen fått. Åtminstone utomlands, där vätgasplanerna nått betydligt längre än de gjort i Sverige. Kommunstyrelsens moderate ordförande Johan Abrahamsson besökte i våras staden Warrnambool i Australien, som bjudit dit honom för att berätta om satsningarna i Mariestad.
Fakta om vätgas och bränslecellsbilar
- Vätgas kan framställas genom elektrolys av vatten – man tillför elektricitet och delar upp vattenmolekylen i syre och väte. Då blir vätgasen en energibärare med vars hjälp man kan lagra och transportera energi från till exempel solceller och vindkraftverk.
I en bränsecell sker en omvänd kemisk reaktion mellan vätgasen och luftens syre. Resultatet blir att den lagrade energin frigörs i form av elektriciet och värme och det vatten som användes vid gastillverkningen återbildas.
- En bränslecellsbil är en elbil där batterierna bytts ut mot en vätgastank och en bränslecell. Fördelen jämfört med en batteridriven elbil är den långa räckvidden och att den går snabbt att tanka. Inte minst när det gäller godstransporter anses långtradare med bränsleceller som ett bättre alternativ än batteridrivna.
- Antalet bränslecellsbilar på de svenska vägarna är försvinnande litet – det handlar om totalt ett fyrtiotal. Orsaken är att tillverkarna inte haft några att sälja förrän i år – och de har fortfarande inte levererats. Dessutom är bilarna ännu så länge dyra – omkring 700 000 för den billigaste.
- En annan sak som talar mot bränslecellsbilar är att det bara finns fyra tankställen i Sverige: Göteborg, Mariestad, Stockholm och Sandviken. Länder som Tyskland, Danmark och Norge har nått betydligt längre. Planen är att upprätta en korridor längs de större vägarna så att det ska gå att köra bränslecellsfordon mellan åtminstone delar av Europa.
Så lite om miljövänlig flygning
Ett turbopropflygplan från BRA – Braathens Regional Airlines, en ATR 72-600, flög för ett tag sedan sträckan mellan Halmstad och Stockholm med 72 passagerare ombord. BRA kallade flygningen för en perfekt flygning.
Flygplanet var tankat med hälften vanligt flygbränsle och hälften biobränsle, så kallat Biojet. Biobränslet tillverkades i Finland, vilket också innebar korta transportavstånd. Att flyga på biobränsle sänker utsläppen med uppemot 80 procent.
Resultatet?
Flygningen innebar att utsläppen av koldioxid minskade med hela 46 procent jämfört med motsvarande normala flygresa med fossilt bränsle. För jämförelse:
- Utsläpp samma flygresa med enbart fossilt bränsle (från BRA:s ordinarie flygningar): 63 gram koldioxid per kilometer och passagerare.
- Svensk utsläppsgräns för miljöbil: 95 gram per kilometer.
- Utsläppsgräns för Supermiljöbil: 50 gram koldioxid per kilometer.
Läs hela artikeln här.
