måndag 3 maj 2021

Arne Jonzon var en kulturens vän

 

Arne Jonzon

Janne Sunesson var en Sundsvallsprofil som under 61 år drev Sunessons Bokhandel, 1893-1954, (se annan artikel). Janne Sunesson och hans bokhandel blev legendariska. Aktiv bokförsäljning bedrevs över hela mellannorrland. Flera av Sunessons medhjälpare kom dock att starta upp egna boklådor i Sundsvall. 1937 öppnade C G Nyman en konkurrerande bok- och pappershandel vid Vängåvan. I början av 50-talet började dock C G Nymans bokhandel komma på obestånd och långivare började se om sina lån till företaget.

I det läget kom Arne Jonzon år 1952 till Sundsvall och efter en del turer övertog C G Nymans Bok- och Pappershandel. Arne Jonzon har skrivit om detta i sin minnesskrift ”En vängåva”, utgiven 1977.

25 år har gått sedan jag en söndag steg av tåget vid Sundsvall C. Jag skulle tala med en av stadens mer kända borgare, som råkat bli ägare till en bok- och pappershandel. De bistert kalla morgontimmarna vandrade jag omkring i stenstaden och betraktade med orosfyllda aningar de ståtliga husen – plånböcker ställda på högkant, hade Lubbe Nordström lärt mig. När det ljusnade, togs jag emot av en stor och bullrande, men fryntlig man. Samtalet flöt trögt, min oro växte och jag längtade allt häftigare tillbaka till mitt trygga jobb bakom disken i en av Stockholms boklådor när min motpart plötsligt bröt upp: han skulle gå i högmässan. GA-kyrkan skulle åter tas i bruk efter en större restaurering. Detta oväntade steg tydde jag som ett tecken på ett kristligt sinnelag och hoppet återvände. När vi råkades efter högmässa och invigningslunch, möttes jag av orden: Jonzon, bjud nu på affären så jag blir fri det här! Jag kan ju inte gärna skänka en predikstol mellan elva och ett och sätta en av stadens affärsmän i konkurs mellan tre och fem! Efter en del turer kom vi också överens – under några korta söndagstimmar hade jag blivit min egen bokhandlare och träffat min första kund.

Så blev det så att Arne Jonzon blev bokhandlare i Sundsvall. Han var energisk och framgångsrik och några år senare, 1954, övertog Arne Jonzon även Sunessons bokhandel. 

Släkten Jonzon

Arne Jonzon kom från en akademikersläkt med flera präster i leden. Hans farfar, B G Jonzon (1855-1937) var Teologie Dr och prost i Bollnäs stift. Han fick fyra söner, Bror Jonzon, Fil Dr, arbetade i Skolöverstyrelsen, Bengt Jonzon, biskop i Luleå stift, Israel Jonzon, rektor på Forsa Folkhögskola och Torsten Jonzon, statens lantbruksingenjör i Kalmar Län. Torsten kom att bli Arne Jonzons pappa.

Bror Gustaf Jonzon

Torsten Jonzon gifte sig med en småskollärarinna, Ester Bäckfors och familjen bosatte sig i ett hus på
Wernsköldsgatan i Kalmar.

Torsten Jonzons familj anordnade ofta stora fester med många gäster. Ett sådant tillfälle var när fadern i huset skulle fylla 40 år. På hans högtidsmiddag serverades glass till efterrätt. På serveringsfatet fanns ett levande ljus och när husan Walborg serverade jubilaren så slocknade ljuset. Det gick ett sus bland gästerna vid bordet när ljuset slocknade. Torsten försökte tända ljuset men det var väldigt svårt att få det att brinna igen. En månad senare, i slutet av januari 1931, dog Torsten Jonzon endast 40 år gammal. Det pratades länge om händelsen med ljuset.

Torsten Jonzon efterlämnade tre barn, Barbro, Ingmar och Arne. Arne var endast 8 år vid faderns bortgång. Efter några år i Kalmar flyttade familjen 1939 till Stockholm där Arne tog examen på Schartaus Handelsinstitut. Fram till flytten till Sundsvall arbetade Arne som medhjälpare i en bokhandel i Stockholm. Under den tiden gick han en utbildning för bokhandelsmedhjälpare. Där träffade han sin blivande hustru Ann-Marie, som arbetade som bibliotekarie. I samband med utbildningen fick Arne även möjligheten att praktisera en tid på en bokhandel i Hamburg.  

Arne Jonzon kom att, tillsammans med sin hustru Ann-Marie, under flera decennier driva Jonzons Bokhandel. Det var före kedjornas tid och då var det i högre grad än i dag ett personligt projekt att vara bokhandlare. 

Under deras ledning blev bokhandeln ett förstklassigt litterärt nav och en samlingspunkt för bildning och kultur i staden. Arnes mångsidiga och intensiva kulturintresse gjorde att kunderna gärna dröjde sig kvar för att titta runt och växla några ord med bokhandlarparet.

Det var högtid när stadens författare framför andra, Lars Ahlin, kom ut med en ny bok. Då strömmade Sundsvallsborna till bokhandeln för att köpa den berömda författarens nya verk. 

Han var mycket aktiv i bokbranschen i landet och hade goda personliga kontakter med Gerhard Bonnier, förläggare på Albert Bonniers Förlag. Han var vice ordförande i Svenska Bokhandlareföreningen under många år. 

Arne Jonzon var medlem i Moderna museets vänner, där Gerhard Bonnier var ordförande. För Sundsvalls museum var Arne en aktiv tillskyndare. Samarbetet kring utställningar och föreläsningar  var kontinuerligt och berikande. När Sundsvalls museum flyttade in i Kulturmagasinet tog Sundsvalls konstförening med Arne Jonzon i spetsen initiativet till en insamling bland Sundsvalls företagare. Detta resulterade i att Lennart Rodhes målning Gläntan, ett verk av stor dignitet, donerades till museets konstsamling. Naturligtvis blev Arne Jonzon också ledamot i stadens kulturnämnd, när den hade inrättats.

Arne Jonzons kulturgärning är ett gott exempel på att en enda människa kan göra stor skillnad. Vi är många som har anledning att vara honom tacksam. Med sin humor och sitt kunnande hade Arne Jonzon alltid något att säga i kultursammanhang i Sundsvall, ibland kritisk, förstås, men aldrig elak. När tillfälle gavs försummade han inte att påpeka behovet av ett konstmuseum i Sundsvall.

Hans mångsidiga bildning, livlighet och gladlynta aptit på livet bidrog till att Arne utvecklade en sällsynt förmåga till vänskap. Tillsammans med hustrun visade han en gästfrihet av generösa mått mot de många vännerna och tillfälligt besökande konstnärer och andra gäster. I den växande familjekretsen var han en samlande och engagerad kraft, inte minst på sitt lantställe vid sjön Vikarn.

Svenarne Jansson värvades av Arne Jonzon till bokhandeln och blev så småningom förste-man. Han berättar hur det gick till.

”Jag började hos Arne Jonzon 1967 efter att ha värvats från min dåvarande arbetsplats Wisenska bokhandeln i Östersund. Arne bjöd på en skumpig flygresa ToR med Linjeflygs DC3a från Östersund för att övertyga mig om fördelen med att byta jobb och stad. Och så blev det”.

Svenarne följde med bokhandeln när Arne Jonzon sålde den 1983 och jobbade kvar i många år.

Monica Gullman arbetade också i Arne Jonzons bokhandel från början av 80-talet.

"Han fick mig att bli intresserad av Norrlandslitteraturen och de norrländska författarna, som Sara Lidman, Kerstin Ekman, Torgny Lindgren och P.O Enqvist. Han tipsade mig om deras böcker, han insåg ganska tidigt att jag brann för litteraturen precis som han gjorde. Då och då satte han en bok i handen på mig och sa, läs den här, tala sedan om vad den handlar om och vad du tyckte. Tror att det var så jag kom på att jag kunde recensera böcker och skriva om dem.

Man fick köpa sina böcker av Arne. Tyckte han att det var en skräpbok fick man ingen personalrabatt. Tillhörde boken finkulturen kunde man få köpa boken med upp till 50% i rabatt. Många minnen.”

Arne Jonzon avslutar sin bokhandlargärning 1983

1983, då 61 år gammal valde Arne Jonzon att sälja sin bokhandel till Computer Press Förlags AB. Bokhandeln bytte samtidigt namn till Vängåvans Bok och Papper AB.

1981 flyttade jag till Sundsvall. Där upptäckte jag Jonzons Bokhandel och tänkte då att det skulle vara intressant att bli bokhandlare. Därför stegade jag in till den legendariske (som jag hade hört någon säga) bokhandlaren Arne Jonzon en sommardag 1983 och undrade om inte jag kunde få köpa bokhandeln. Han tittade misstroget på mig genom sina små halvrunda glasögon och sa ”Nej, det kan jag nog inte tänka mig. Du har ju ingen erfarenhet av branschen”. Efter en del turer kom vi dock överens. Villkoret var att Arne skulle vara med i företaget ett par år för att lära upp ”ungdomarna”, som han sa.

Konstintresset kom att fylla hans tid

Efter att ha sålt bokhandeln ägnade han sig mer och mer än sitt konstintresse. Han studerade konstvetenskap vid Umeå universitet och i samband därmed skrev han en uppsats om Greta Knutsson och den målning av henne som Sundsvalls konstförening deponerade på Mittuniversitetets bibliotek.

Arne Jonzon var en flitig museibesökare i Sundsvall, i Stockholm och ute i Europa. Han besökte även New York i en av de många konstresor han var med och arrangerade.

En vers till Arne Jonzon på hans 70-årsdag

En annan Sundsvallsprofil, Hans Markstedt, skrev följande vers till Arne Jonzon.

Nej, kämpa allfort för den rena kulturen
i lådan vid Vängåvan.
Det skall nog gå bra om du har lite tur
och får lite hjälp ifrån ovan.

Då skall vi av inkomster minst en procent
avsätta till litteraturen
och läsa om allt som har satts uppå pränt
om boken så är ouppskuren.

Att Pressbyrån nu skall bli konkurrent
det kan vara svårt att svälja.
Men hur får jag råd när som lämplig present
jag bok till en vän vill välja?

Vi veta dock att vi ej i vår stad
skall nånsin behöva skåda
att det säljes läskis och snask och choklad
och snuskigt i Jonzons låda.

Svenarne Jansson jobbade med Arne Jonzon som förste-man, under många år och erinrar sig följande om författaren till versen. 

”Jag kommer ihåg Hans Markstedt och hans hustru som frekventa kunder i bokhandeln och jag kommer också ihåg, med "skräckblandad förtjusning", familjens julklappsrekvisition som lämnades in till bokhandeln. Den bestod av ett större antal namn, som skulle välsignas med hårda klappar. Listorna bestod inte av förslag på författare och titlar, utan namnen på alla mottagare och deras ålder. Sedan var det vår sak i bokhandeln att föreslå rätt bok till rätt person. Detta pågick under många år och jag fick så småningom förtroendet att hantera urvalet av gåvor. Monica Gullman var också medhjälpare i detta uppdrag vartefter tiden gick”.

Arne Jonzon avled 2008, 84 år gammal.

Tack Helena Nässén, Nils Johan Tjärnlund, Björn Thunberg, Jan-Olof Stämberg, Monica Gullman och Svenarne Jansson för värdefulla faktaunderlag till denna artikel.

Lennart Bergström