torsdag 12 mars 2020

Funderingar kring Coronaviruset



Att läsa inlägg och artiklar om Corona-viruset på nätet är i sig extremt tröttsamt, stressigt och frustrerande. Radio och TV domineras av alla sorters experter som uttalar sig, med ibland motstridiga budskap.

Det finns de som oroar sig och skapar panik.

Det finns de som säger att panik är problemet.

Det finns de som säger att för lite har gjorts. Andra klagar över att det är onödigt.

Vissa säger att det kommer att resultera i en kollaps av samhället. Andra säger att detta är en överdrift.

Vissa säger att vi har en finansiell kris som kommer att bli en repetition av finanskrisen, men att vi kommer att studsa tillbaka när det är över.

Vissa klagar över regeringen, säger att hälsosystemet kommer att kollapsa och att dödsfall och fruktansvärda sjukdomar är precis runt hörnet, medan andra säger att det inte är något att oroa sig för och att det finns andra vardagliga sjukdomar som är mycket mer av ett problem.

Det finns också de som har konspirerande teorier om förutsägelser eller hemliga biologiska vapen som av misstag eller avsiktligt släppts.

Jag hörde att vapenhandeln i USA har ökat markant sedan epidemin bröt ut, (hur man nu ska använda skjutvapen mot virus).

Med andra ord är det internet i ett nötskal.

Men oavsett vad som har skrivits befinner jag mig som individ i en situation där jag måste ta kontroll och göra mina egna val.

De flesta av mina val är dock tyvärr baserade på begränsade fakta och motstridande information.

Så det är ned till ett "Vad om?" scenario.

Vad händer om alla har rätt och ingen har fel.

Det är bättre att vara säker än ledsen!

Det är dags att stoppa egot och tänka på andra trots ”besväret”.

Så jag kommer att vara försiktig och använda sunt förnuft. Tvätta händerna och i övrigt utöva god hygien. Röra ansikte, näsa, mun, ögon så lite som möjligt. Inte handhälsa och hålla avstånd till andra personer när det är möjligt.

Karin Wahlberg, författare och läkare, skulle ha varit hos oss på en Bokens Afton 24 mars. Förlaget ställde dock in detta av "hänsyn till författarna". Karins man är infektionsläkare och vet vad det handlar om. Karin skriver därför till mig att många missuppfattar symptomen på coronainfektion. Det som gäller är torrhosta och feber. Corona är en "torr" infektion, varför rinnande näsa är mer ett symptom på en vanlig förkylning.

Det är ju så att ingen på hela jorden är immun mot detta nya Covid-19 virus. Vi kan alla komma att drabbas förr eller senare, men det som gäller nu är att se till att inte alla drabbas samtidigt. Det gäller att platta till kurvan, se bild nedan.

Men det finns hopp! Antalet som har varit sjuka och därmed blivit immuna ökar stadigt och det kommer att medföra att smittningsrisken minskar i samma grad. Nu pågår utveckling av ett vaccin, även om det kommer att ta 1-2 år, och därmed kommer möjlighet till immunitet genom vaccinering att öka.

Det finns med andra ord hopp, men det kommer att ta tid.


Källa: ST 2020-13-13

Henrik Fexeus, författare och mental coach skriver så här


Det florerar två stycken virus. Det första är biologiskt. Jag är inte virolog, så jag förlitar mig på de som kan: Enligt Folkhälsomyndigheten är det ett influensaliknande virus som de flesta kommer att få, ofta utan att märka det. Antingen som en präktig förkylning eller så blir man sängliggande, från några dagar till någon vecka. Det finns givetvis en riskgrupp, äldre och de med vissa besvär. Rådet är att tvätta händerna och håll dig hemma när du är sjuk. Vanligt sunt beteende när influensa slår till.

Det andra viruset, tankeviruset, är mer mitt område. Och det är kanske farligare. Vanliga, kloka människor beter sig som världen ska gå under. Företag får sin existens hotad, folk sägs upp, hamnar i personlig konkurs, och den som hostar på en lektion får lämna skolan. Fake news sprids som löpeld och människor hamstrar i panik. Vi beter oss en smula galet.

Det här beror på en olycklig cocktail av psykologiska mekanismer. Först, rädslan för det okända. En rädsla som med sociala media har fått mer och snabbare bränsle än vad som tidigare varit möjligt. Det andra är att vi tror på något ju fler gånger vi hör det. När ett rykte upprepas börjar vi tro att det är sant. Det tredje är att när vi är osäkra, så gör vi som majoriteten. Eller, som vi tror att vi ska göra. Vi har alla sett tillräckligt många filmer för att veta att det första vi måste göra när det är kris är att köpa ansiktsmasker och toapapper före alla andra. Det biologiska viruset kommer vi att hantera. Vi är bra på sånt. Men det är bråttom med TANKEVIRUSET. Vårt beteende och de beslut som fattas riskerar inte bara att i värsta fall leda oss mot en global ekonomisk kollaps. TANKEVIRUSET påverkar också hur vi blir mot våra medmänniskor. Just nu är vi misstänksamma mot andra och stänger våra gränser. Vi håller koll på varandra och förbjuder folksamlingar. Det är en mycket farlig väg att slå in på, om den normaliseras. Men det går att bli immun mot den mentala smittan: Ta reda på det du inte vet, så det okända blir känt. Sätt saker i perspektiv. Ifrågasätt och källgranska information även om du hör den ofta, och gör inte som alla andra om det verkar vara fel. Ta ett djupt andetag. Jag tror den kommande tiden hänger på att vi gör det.


Lästips
Magnus Västerbros artikel "Pandemier får oss att bekänna färg".
Professor Jan Albert, "Rätt beslut att inte stänga skolorna".
Nina Solomin, "Skitstormen mot Tegnell är orättvis".
Professor Agnes Wold: "En dålig idé att stänga skolorna".

måndag 13 januari 2020

Är det snart slut på sedlar och mynt som betalningsmedel?

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att banker ska tillhandahålla kontantservice. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020 respektive den 1 januari 2021. Svensk Handel anser att det är rimligt att banker tar ett större ansvar för kontanterna, men att handlarnas utmaningar med att få tillgång till växelpengar bör beaktas.

I Sverige är sedlar och mynt lagliga betalningsmedel och används fortfarande, om än i en allt mer begränsad omfattning. Minskningen av kontantanvändningen i Sverige går snabbare än i något annat land, mycket till följd av nya, billiga och enkla tjänster för kort- och mobilbetalningar. Detta har fått negativa konsekvenser för vissa grupper i samhället som äldre och personer med funktionsnedsättning.

En förutsättning för att kontanter ska kunna användas som betalningsmedel är att det finns tillgång till olika kontanttjänster, framför allt kontantuttag i Bankomater och dagskasseinsättningar, som gör att kontanter kan cirkulera mellan olika aktörer i samhället.

Nedmonteringen av kontantservicen ute på bankkontoren har gått för fort fram vilket gjort att många konsumenter och handlare har fått en besvärlig omställning. En av utmaningarna som vi handlare har idag är att få tillgång till växelpengar.


Däremot har den privatperson som vill tömma spargrisen eller betala räkningar med kontanter inte mycket stöd att hämta i den nya lagen. Vad gäller allmänheten är det bara uttag som omfattas av lagen. Det är en de punkter där Riksbanken varit kritisk och tycker att också det borde ha omfattats.

I Sundsvall finns några Bankomater, t ex vid Swedbank på Storgatan bredvid oss. Uttag görs ofta med 500 kr sedlar och det betyder att vi ofta får in dessa sedlar som betalning och vi ger givetvis växel tillbaka. Vi måste därför ha tillgång till mynt och sedlar, något som har blivit riktigt besvärligt för oss eftersom bankerna inte tillhandahåller någon kontantservice.

Hur får vi tillgång till växel då? Loomis är ett multinationellt företag, som har kontanthantering som affärsidé. Det vill säga att vi måste beställa mynt och sedlar på nätet och sedan skickas dessa från en depå i Malmö. En ganska komplicerad process som tar tid, upp till en vecka. Dessutom får vi betala en betydande avgift för köpet av mynt och sedlar.

Det är inte att undra på att många mindre handlare inte längre tar emot kontanter. Vi hoppas dock på att den nya lagen så småningom kommer att medföra att kontanthanteringen kommer tillbaka till lokala banker.

Vi är givetvis tacksamma om du som använder kontanter har så jämna pengar som möjligt, (till dess att bankerna löst problemet).

måndag 6 januari 2020

Ska jag köpa en elbil, eller vänta?

Inrikes transporter utgör en fjärdedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Transporternas utsläpp kommer till största del från vägtrafiken, som idag står för 91 procent av sektorns utsläpp. Flyget står för 3 procent och sjöfarten för 4 procent.


Vägtransporter står i Sverige för utsläpp av drygt 16 miljoner ton koldioxid. En ansenlig mängd som måste göras något åt.

Nu ropar alla att det är fordon som drivs på el som är lösningen. Det är högst troligt att det blir morgondagens teknik.

Men elenergi ska produceras och batterier ska tillverkas. Svenska Kraftnät varnar redan nu för en kommande elbrist i Sverige redan innan delar av kärnkraften avvecklats. Batterier ska produceras med en begränsad tillgång av sällsynta jordartsmetaller, som t ex Litium, som utvinns i politiskt instabila länder som Kongo och protektionistiska länder som Kina. Fabriker ska byggas, t ex NorthVolt i norra Sverige.

Batteritekniken går sakta framåt, men för att det ska bli realistiskt i större skala måste det ha kommit till ett tekniksprång som möjliggör en ny typ av batterier som har en mycket högre lagringskapacitet än i dag och använder sig av råvaror med god tillgänglighet. Dessutom batterier som går att snabbladda.

Är vätgas är en bättre lösning?
Vätgas som energilagring är sannolikt en bättre lösning, i första hand för den tyngre trafiken. Men mer om det nedan.

Vätgas kan tankas som man tankar bensin, lika snabbt och enkelt. En tank vätgas räcker lika länge som en tank bensin eller diesel. Vätgas framställs genom att dela upp vatten i vätgas och syre genom elektrolys. Elenergin får man sedan tillbaka i en bränslecell som slår ihop vätgasen med syre ur luften. Utsläppet består av enbart vatten. 

Jag konstaterar att det är ingenjörerna, teknik och forskning som ska rädda världen från utsläpp. Politikerna borde stödja vetenskap i stället för att dela ut pekpinnar och belägga människor med skam.

Ytterligare ett bevis på att det är ingenjörer, teknik och forskning som ska rädda världen bevisas i nedanstående artikel, saxat från ett reportage av SvT

Framtidens vätgasbilar: ”Allt som behövs är vatten och sol”

På ett gärde intill E20 utanför Mariestad ligger någonting unikt: Den första tankstationen i världen där vätgas tillverkas på plats och där vem som helst kan tanka. Om man har en bil som drivs av en bränslecell förstås – men de är inte många. Inte än i alla fall.

Nio kronor hektot kostar vätgasen. En full tank går löst på drygt 500 kronor och på den kan en bränslecellsbil köras upp emot 70 mil. I dagsläget är 8 av kommunens drygt 150 bilar av rätt typ – i praktiken elbilar där batterierna ersatts av en vätgastank och en bränslecell (se faktaruta).

– Vätgas är framtiden, allt som behövs är vatten och sol. Ännu så länge är det inte lönsamt, men när kommunen kommit upp i 30-50 bränslecellsbilar så räknar vi med att spara pengar. De är billigare att köra än de fossildrivna bilar som vi successivt byter ut, säger Jonas Johansson, utvecklingschef på Mariestads kommun.

Hemtjänsten först ut

Han är en av de drivande bakom ”macken”, där vanligt kranvatten förvandlas till vätgas med hjälp av energi från solcellerna precis intill. Redan i dag tankar hemtjänsten några av sina bilar med kommunalt tillverkat bränsle innan de kör ut till brukarna på den västgötska landsbygden.

Helt självförsörjande

Det som gör tankstationen i Mariestad världsunik är att den är ”off grid” – bortkopplad från elnätet och självförsörjande på energi. Den som sett till att allt fungerar är elingenjören och vätgasentusiasten Hans-Olof Nilsson. Här på gärdet i Haggården har han satt ihop ett system av solceller, en elektrolysör som spjälkar vattnet, en kompressor samt långa rader av tuber där vätgasen förvaras under högt tryck.

– Sådana här mikronät kan man sätta upp precis var man vill för att både producera och lagra sin egen energi. Solen är bränslet och så lånar man lite vatten som sedan lämnas tillbaka. Vad kan vara bättre än det?


De olika delarna av tankstationen har placerats i containrar för att snabbt kunna flyttas och byggas upp på en annan plats. Som den ser ut i dag andas konstruktionen lite ”Oppfinnar-Jocke”, men den har inte varit gratis. Bidrag från bland annat EU har dock gjort att Mariestads skattebetalare sluppit största delen av notan på totalt 30 miljoner kronor.

Locka gröna entreprenörer

Förutom att förse kommunens fordon med miljövänligt bränsle är förhoppningen att den nya tekniken ska sätta Mariestad på kartan och ge ett lyft till det lokala näringslivet. Satsningen som ska locka gröna entreprenörer att etablera sig går under namnet ElectriVillage och innehåller fler ambitiösa projekt. Bland annat bygget av en ”off-grid-förskola”, där all energi ska komma solen, bland annat lagrad i form av vätgas.

Och uppmärksamhet har kommunen fått. Åtminstone utomlands, där vätgasplanerna nått betydligt längre än de gjort i Sverige. Kommunstyrelsens moderate ordförande Johan Abrahamsson besökte i våras staden Warrnambool i Australien, som bjudit dit honom för att berätta om satsningarna i Mariestad.

Fakta om vätgas och bränslecellsbilar

  • Vätgas kan framställas genom elektrolys av vatten – man tillför elektricitet och delar upp vattenmolekylen i syre och väte. Då blir vätgasen en energibärare med vars hjälp man kan lagra och transportera energi från till exempel solceller och vindkraftverk.
  • I en bränsecell sker en omvänd kemisk reaktion mellan vätgasen och luftens syre. Resultatet blir att den lagrade energin frigörs i form av elektriciet och värme och det vatten som användes vid gastillverkningen återbildas.
  • En bränslecellsbil är en elbil där batterierna bytts ut mot en vätgastank och en bränslecell. Fördelen jämfört med en batteridriven elbil är den långa räckvidden och att den går snabbt att tanka. Inte minst när det gäller godstransporter anses långtradare med bränsleceller som ett bättre alternativ än batteridrivna.
  • Antalet bränslecellsbilar på de svenska vägarna är försvinnande litet – det handlar om totalt ett fyrtiotal. Orsaken är att tillverkarna inte haft några att sälja förrän i år – och de har fortfarande inte levererats. Dessutom är bilarna ännu så länge dyra – omkring 700 000 för den billigaste.
  • En annan sak som talar mot bränslecellsbilar är att det bara finns fyra tankställen i Sverige: Göteborg, Mariestad, Stockholm och Sandviken. Länder som Tyskland, Danmark och Norge har nått betydligt längre. Planen är att upprätta en korridor längs de större vägarna så att det ska gå att köra bränslecellsfordon mellan åtminstone delar av Europa. 

måndag 27 maj 2019

Dubbel födelsedag 26 maj

Barnbarnet Juni och bokhandlarns fru Ewa fyller år samma dag, 26 maj! Vilket kalas det blev!


tisdag 7 maj 2019

Det är ingenjörer, forskning och teknik som ska rädda världen

Jag har inte varit bokhandlare i hela mitt liv, men jag är en hängiven entreprenör med en gedigen akademisk utbildning i elektroteknik, elektronik, datateknik och fysik. Jag har undervisat i framförallt elektronik och datateknik på tre tekniska universitet och högskolor i min karriär, senast på Mittuniversitetet.

Vad som oroat mig är hur debatten kring växthusgaser och uppvärmning av vår planet har kommit att bli. Jag ska inte ge mig in på en debatt om uppvärmningen är faktisk eller bara är en del av de cykliska perioder som planeten genomgått under årmiljoner. Men för säkerhets skull så accepterar jag gärna att det är människan som orsakat den uppvärmning som pågår genom utsläpp av växthusgaser.

Hur ska vi hantera detta? Vad ska vi göra på mikro- respektive makronivå? Ska jag sluta kör bil på fossilt bränsle? Det påverkar utsläpp av koldioxid på mikronivå om jag gör det och på makronivå om alla människor på jorden gör det.

Vad kan vi påverka och vad kan vi inte påverka? Silar vi myggor och sväljer elefanter?

Naturvårdsverket har intressanta siffror om man börjar gräva, vilket man bör göra innan man säger för mycket. Några siffror på utsläpp av koldioxid. Listan toppas ojämförligt av SSAB när det gäller utsläpp från industrin. Men man kan man till sin förvåning se att Stockholmarnas uppvärmning (Värtaverket) skapar nästan lika mycket utsläpp som hela inrikesflyget. För att inte tala om båttrafiken runt våra kuster som släpper ut 108 miljoner ton CO2 mer än inrikesflyget.

SSAB, 4,9 miljoner ton,
Lulekraft AB, Luleå: 1,93 miljoner ton, (förbränner restgas från SSAB)
Cementa AB, Gotland: 1,57 miljoner ton

Vägtransporter, 15,5 miljoner ton
Båttrafik, 0,662 miljoner ton, varav en fjärdedel av fritidsbåtar.
Inrikesflyget, 0,554 miljoner ton,

Värtaverket i Stockholm 0,5 miljoner ton, fjärrvärme (förbränner kol)
Vattenfall Uppsala 0,385 miljoner ton, fjärrvärme

Källa: Naturvårdsverket och SCB.

Jag har inte hört någon politiker eller någon majoritet av medborgarna bekymra sig över att Värtaverket, en av landets största utsläppskällor av koldioxid, ligger mitt i Stockholm. Nu ska kolkraftverket fasas ut 2022 med de konsekvenser detta kommer att få. Läs gärna en artikel om detta här.


Vägtransporter står i Sverige för utsläpp av drygt 15 miljoner ton. En ansenlig mängd som borde kunna göras något åt. Nu ropar alla att det är fordon som drivs på el som är lösningen.

Men elenergi ska produceras och batterier ska tillverkas. Svenska Kraftnät varnar redan nu för en kommande elbrist i Sverige redan innan delar av kärnkraften avvecklats. Batterier ska produceras med en begränsad tillgång av sällsynta jordartsmetaller, som t ex Litium, som utvinns i politiskt instabila länder som Kongo och protektionistiska länder som Kina. Fabriker ska byggas, t ex NorthVolt i norra Sverige.

Eldrift av fordon kommer högst troligt att bli morgondagens teknik. Det är inte bara tillgången till el men även hur energin ska lagras i fordonet som är problemet.

Batteritekniken går sakta framåt, men för att det ska bli realistiskt i större skala måste det ha kommit till ett tekniksprång som möjliggör en ny typ av batterier som har en mycket högre lagringskapacitet än i dag och använder sig av råvaror med god tillgänglighet. Dessutom batterier som går att snabbladda.

Vätgas som energilagring är sannolikt en bättre lösning, åtminstone för den tyngre trafiken. Men mer om det nedan.

Jag konstaterar att det är ingenjörerna, teknik och forskning som ska rädda världen från utsläpp. Politikerna borde stödja vetenskap i stället för att dela ut pekpinnar och belägga människor med skam.

Ytterligare ett bevis på att det är ingenjörer, teknik och forskning som ska rädda världen bevisas i nedanstående artikel, saxat från ett reportage av SvT

Framtidens vätgasbilar: ”Allt som behövs är vatten och sol”

På ett gärde intill E20 utanför Mariestad ligger någonting unikt: Den första tankstationen i världen där vätgas tillverkas på plats och där vem som helst kan tanka. Om man har en bil som drivs av en bränslecell förstås – men de är inte många. Inte än i alla fall.

Nio kronor hektot kostar vätgasen. En full tank går löst på drygt 500 kronor och på den kan en bränslecellsbil köras upp emot 70 mil. I dagsläget är 8 av kommunens drygt 150 bilar av rätt typ – i praktiken elbilar där batterierna ersatts av en vätgastank och en bränslecell (se faktaruta).

– Vätgas är framtiden, allt som behövs är vatten och sol. Ännu så länge är det inte lönsamt, men när kommunen kommit upp i 30-50 bränslecellsbilar så räknar vi med att spara pengar. De är billigare att köra än de fossildrivna bilar som vi successivt byter ut, säger Jonas Johansson, utvecklingschef på Mariestads kommun.

Hemtjänsten först ut

Han är en av de drivande bakom ”macken”, där vanligt kranvatten förvandlas till vätgas med hjälp av energi från solcellerna precis intill. Redan i dag tankar hemtjänsten några av sina bilar med kommunalt tillverkat bränsle innan de kör ut till brukarna på den västgötska landsbygden.

Helt självförsörjande

Det som gör tankstationen i Mariestad världsunik är att den är ”off grid” – bortkopplad från elnätet och självförsörjande på energi. Den som sett till att allt fungerar är elingenjören och vätgasentusiasten Hans-Olof Nilsson. Här på gärdet i Haggården har han satt ihop ett system av solceller, en elektrolysör som spjälkar vattnet, en kompressor samt långa rader av tuber där vätgasen förvaras under högt tryck.

– Sådana här mikronät kan man sätta upp precis var man vill för att både producera och lagra sin egen energi. Solen är bränslet och så lånar man lite vatten som sedan lämnas tillbaka. Vad kan vara bättre än det?


De olika delarna av tankstationen har placerats i containrar för att snabbt kunna flyttas och byggas upp på en annan plats. Som den ser ut i dag andas konstruktionen lite ”Oppfinnar-Jocke”, men den har inte varit gratis. Bidrag från bland annat EU har dock gjort att Mariestads skattebetalare sluppit största delen av notan på totalt 30 miljoner kronor.

Locka gröna entreprenörer

Förutom att förse kommunens fordon med miljövänligt bränsle är förhoppningen att den nya tekniken ska sätta Mariestad på kartan och ge ett lyft till det lokala näringslivet. Satsningen som ska locka gröna entreprenörer att etablera sig går under namnet ElectriVillage och innehåller fler ambitiösa projekt. Bland annat bygget av en ”off-grid-förskola”, där all energi ska komma solen, bland annat lagrad i form av vätgas.

Och uppmärksamhet har kommunen fått. Åtminstone utomlands, där vätgasplanerna nått betydligt längre än de gjort i Sverige. Kommunstyrelsens moderate ordförande Johan Abrahamsson besökte i våras staden Warrnambool i Australien, som bjudit dit honom för att berätta om satsningarna i Mariestad.

Fakta om vätgas och bränslecellsbilar

  • Vätgas kan framställas genom elektrolys av vatten – man tillför elektricitet och delar upp vattenmolekylen i syre och väte. Då blir vätgasen en energibärare med vars hjälp man kan lagra och transportera energi från till exempel solceller och vindkraftverk.

  • I en bränsecell sker en omvänd kemisk reaktion mellan vätgasen och luftens syre. Resultatet blir att den lagrade energin frigörs i form av elektriciet och värme och det vatten som användes vid gastillverkningen återbildas.
     
  • En bränslecellsbil är en elbil där batterierna bytts ut mot en vätgastank och en bränslecell. Fördelen jämfört med en batteridriven elbil är den långa räckvidden och att den går snabbt att tanka. Inte minst när det gäller godstransporter anses långtradare med bränsleceller som ett bättre alternativ än batteridrivna.
     
  • Antalet bränslecellsbilar på de svenska vägarna är försvinnande litet – det handlar om totalt ett fyrtiotal. Orsaken är att tillverkarna inte haft några att sälja förrän i år – och de har fortfarande inte levererats. Dessutom är bilarna ännu så länge dyra – omkring 700 000 för den billigaste.
     
  • En annan sak som talar mot bränslecellsbilar är att det bara finns fyra tankställen i Sverige: Göteborg, Mariestad, Stockholm och Sandviken. Länder som Tyskland, Danmark och Norge har nått betydligt längre. Planen är att upprätta en korridor längs de större vägarna så att det ska gå att köra bränslecellsfordon mellan åtminstone delar av Europa. 

Så lite om miljövänlig flygning

Ett turbopropflygplan från BRA – Braathens Regional Airlines, en ATR 72-600, flög för ett tag sedan sträckan mellan Halmstad och Stockholm med 72 passagerare ombord. BRA kallade flygningen för en perfekt flygning.

Flygplanet var tankat med hälften vanligt flygbränsle och hälften biobränsle, så kallat Biojet. Biobränslet tillverkades i Finland, vilket också innebar korta transportavstånd. Att flyga på biobränsle sänker utsläppen med uppemot 80 procent.

Resultatet?

Flygningen innebar att utsläppen av koldioxid minskade med hela 46 procent jämfört med motsvarande normala flygresa med fossilt bränsle. För jämförelse:
  • Utsläpp samma flygresa med enbart fossilt bränsle (från BRA:s ordinarie flygningar): 63 gram koldioxid per kilometer och passagerare.
  • Svensk utsläppsgräns för miljöbil: 95 gram per kilometer.
  • Utsläppsgräns för Supermiljöbil: 50 gram koldioxid per kilometer.
Vad blev då resultatet från BRA:s miljövänliga flygning? Jo ett nettoutsläpp på 34 gram koldioxid per kilometer och passagerare vilket till och med är mindre än vad en supermiljöbil släpper ut.

Läs hela artikeln här.