söndag 8 april 2012
Bokhandelns framtid oviss
En okunnig ministers utspel
100827 | Lasse Winkler, Chefredaktör Svensk Bokhandel
LEDARE: I mitten av augusti gjorde kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth ett uttalande i SvB som har gett eko runt om i landet, inte minst bland bokhandlare.
I intervjun sa ministern att det inte var så farligt att allt fler bokhandlar lades ner eftersom »I dag kan du ju hitta böcker på bensinstationer och i mataffärer. Du kan hitta dem på alla möjliga platser där de tidigare inte fanns. Så boken är ju lättillgänglig...«
Hela intervjun, och en uppföljning i Hallands-posten några dagar senare, andas samma sak; ministern har inte en aning om vad en bokhandel betyder för bokens ekosystem.
Om vi skulle hamna i den situationen att den fysiska bokhandeln, med sin bredd, skulle gå samma väg som den fysiska skivbutiken har gått de senaste fem åren så skulle bokutgivningen förändras i grunden.
Om ministern inte förstår att varuhus och bensinstationer saluför ett ytterst begränsat bästsäljarsortiment och att nätbokhandeln, oavsett hur lång »svansen« är, inte kan skapa samma fokus som en bokhandel gör för samtal om litteratur och fokus på en bredare och smalare utgivning, så är hon i bästa fall okunnig.
Nätbokhandeln är i dag en bra säljkanal för smal litteratur av olika slag men den kan inte ensam bära upp den utgivningen. Försvinner den fysiska bokhandeln kommer en viss sorts utgivning att få stryka på foten och vi kommer alla att få sämre valmöjligheter och bli lite dummare då vi mest kommer att matas med bästsäljare.
Det anstår inte en kulturminister i ett land som Sverige att vara okunnig om detta tillstånd.
Jag skriver detta väl medveten om att den fysiska bokhandeln i allmänhet just nu inte är särskilt bra på att vare sig hålla bredd eller lansera smalare litteratur. Det beror på flera saker. Bokhandeln har gått vilse i konkurrensen med framför allt nätbokhandeln och i rädslan för den digitala utgivningen. I en hård ekonomisk verklighet hamnar fokus allt mer ensidigt på pengar och alla chefsfunktioner tillsätts med ekonomer och med folk som kommer utifrån. På ledande poster finns i dag inga strateger, få personer med visioner och en dualistisk syn på bokens värde. Det vill säga någon som förstår både den litterära aspekten, hur man kommunicerar den och ser på boken som en vara.
Så lösningarna stavas minskad titelbredd, större fokus på bästsäljare och sakta skalas valmöjligheterna bort.
När förlagen allt tydligare bortser från bokhandeln som försäljningskanal leder det till att viktiga författarskap dör innan de hunnit få liv, att viktiga internationella böcker aldrig översätts och att viktiga samtal aldrig kommer igång.
Alternativet, att alla fokuserar på boken, mångfalden och idéernas betydelse för ett utvecklat samhälle föresvävar alltför få.