En eftermiddag för ett tag sedan dök en ung dam upp med en kamera hängande över axeln. Jag stod i kassan och hon presenterade sig som reporter på Sundsvalls Tidning.
- Jag skulle vilja göra ett hemma-hos reportage med dig, sa hon.
Jag kan prata hur mycket som helst om svensk bokhandel, bokförlag, författare, böcker och företagande. I sömnen gör jag nog det också. Men hemma hos? Då måste vi först dammsuga, putsa fönster, diska, kasta alla gamla tidningar och kanske anlita något homestylingbolag för att säkerställa det ideala hemmet. Och vad ska jag berätta om mig själv, som skulle intressera läsarna? Jag? Hemma hos!?
- Självklart, säger jag. Ska vi köra igång på en gång?
Jag har aldrig lärt mig säga nej. Men den här gången var det dessutom ett specialfall. Den unga damen visade sig heta Cecilia Träff och pluggar bildjournalistik på Mittuniversitetet och är nu på långpraktik på ST. Jag känner lite speciellt för dessa studenter, eftersom jag själv jobbat där i många år och varit chef för just den institution som bland andra utbildar journalister.
På den vägen blev det. Flera timmars intervjuande och fotograferande - utan att vi anlitade homestyling. Möjligen rensade vi bord, stolar och golv från tidningar, böcker och papper. Städade dessutom papegojan Freddes bur till hans stora förvåning.
Reportaget nedan infördes i Sundsvalls Tidning, söndagen den 12 maj. När reportaget publicerats hände flera oväntade saker.
En trevlig man med något av en militär över sig sökte mig en dag. Pratade svenska med dansk-amerikansk brytning. Han hade nyss flyttat till Sundsvall från USA och ville prata med mig om dans. Han såg mig tydligen som en expert inom området. Han visade sig vara tävlingsdansare inom tiodans och ville ha hjälp med att hitta en lämplig instruktör och partner för att kunna tävla även i Sverige.
- Självklart, säger jag och ringer Ann Lähdet på
Danceworld...
Samma dag kommer en yngling in och undrar om Bokhandlarn kan lära honom att flyga. Det hade ju varit kul, sa jag. Men i flyg så finns det massvis av regler och en sådan är att man måste gå i en flygskola. Titta på
Sundsvalls Flygsällskaps hemsida, så ser du hur det går till. Ännu en behövande själ har fått en riktning i livet..
Skulle intervjua Stig-Anders "Hästmannen" Svensson och Göran "Ormmannen" Hermansson häromdagen vid ett event på Norra Berget. Träffade båda dagen före för att skapa en god relation.
- Hej Stig-Anders, jag heter Lennart Bergström och är bokhandlare, sa jag och skakade hand med honom.
Han plirade finurligt på mig och nöp till min hand så att inte en bloddroppe kunde passera genom alla viktiga blodkärl i handen och medan han höll mig i detta järngrepp frågade han.
- Jaha, du är bokhandlare, du! Då vet du vad en Forstmästare är!? Sa Hästmannen på bred småländska och fortsatte nypa medan han väntade på ett svar.
 |
| Stig-Anders "Hästmannen" på väg att skaka hand md bokhandlarn. Göran "Ormmannen" ser roat på. |
På något sätt slingrade jag mig ur hans grepp genom att Göran "Ormmannen" Hermansson distraherade honom. Skamset fick jag ur mig att jag måste undersöka saken och slå upp i en av mina böcker. Hästmannen plirade nu missstänksamt på mig och tänkte nog att bokhandlare är inte mycket att ha.
På något vis känns det som att folk börjar förstå att bokhandeln är bygdens kulturella nav och vi har svar på de flesta frågor. Som det faktiskt var en gång i tiden.
Lennart Bergström
Bokhandlarn
Ps/ En "Forstmästare" är en jägmästare men med finsk examen.
 |
| Cecilia Träff, Foto Maria
Eilertsen |
Sundsvalls Tidning, söndag 12 maj
Bokhandlarn med många sidor
För de allra flesta är han känd som kort och gott bokhandlarn. Utöver det är han civilingenjör i elektroteknik, publicerad författare i datateknik, hängiven buggdansare och pilot. Lennart Bergström är en man med många järn i elden.
I en röd tvåplansvilla på Alnö, nästan nere vid vattnet, bor Lennart Bergström, hustrun Ewa och Fredde, en 27-årig grå Jako (en fågelras från Afrika).
Det är uppenbart att invånarna i huset har ett intresse för böcker. Tre bibliotek finns det, och en inbyggd balkong där man kan sitta och läsa med utsikt över sundet. I bokhyllorna samsas facklitteratur och romaner.
– Jag började ha dem sorterade, men det höll inte. Jag vet var jag har varenda bok ändå, säger Lennart Bergström.
Bokintresset har han haft sedan barnsben. För Lennart är varje bok ett konstverk.
– Jag kan sitta där i bokhandeln på kvällarna, titta på femton tusen böcker och välja vilken titel som helst.
Bokhandlarbanan startade i Linköping. Där utbildade sig Lennart till civilingenjör i elektroteknik. Han började skriva läroböcker i datateknik och gav ut på eget förlag, det aktiebolag som i dag äger bokhandeln i Sundsvall. Över åren har det blivit ett 20-tal böcker inom datateknik, den sista kom ut för 15 år sedan.
– Jag tycker det är ofantligt roligt att skriva. I dag blir det nästan uteslutande på någon av mina bloggar.
Under många år jobbade Lennart som lärare i datateknik på Mittuniversitetet. Bokhandeln drev han vid sidan av. Nu är det några år sedan han lämnade universitetet och började ägna sig åt sin hobby på heltid.
– Den här karriären är ofantligt rolig. Jag får göra allt från att sopa gatan och stå i kassan till att planera företagets långsiktiga mål. Jag hade gjort mitt som lärare.
Köpte bokhandeln
Som den entreprenör han är fick Lennart en dag 1983 för sig att han ville bli bokhandlare.
– Bokhandel tyckte jag lät himla roligt.
Han stegade in på rikskända Jonzons bokhandel i centrala Sundsvall och lade fram sin plan.
– Det vore kul att köpa bokhandeln, sade jag. Bokhandlare Arne Jonsson tittade på mig med stora ögon och svarade: "Hördu grabben, det tror jag inte är någon bra idé". Men jag övertalade honom, berättar Lennart.
Att Lennart Bergström är en engagerad människa går det inte att ta miste på. Han försöker med olika metoder få människor att läsa mer. Allra helst vill han nå de grupper som inte är bokhandelns vanliga klientel. Att barn behöver kunna läsa och använda sig av språket ser Lennart som en självklarhet.
– När jag hade små barn hemma läste vi varje kväll. Man gör inte det i dag. Resultatet är att barn inte vill läsa och inte tycker att språk är viktigt.
Det är Lennart och brodern Kenneth Bergström som driver bokhandeln. Kenneth är ansvarig för förlaget, men är även en superexpert på att leta fram besvärliga böcker för bokhandeln. Det är en tjänst som Lennart ser som den fysiska bokhandelns styrka.
– Folk tror att det går att få tag i alla böcker på nätet, men det finns saker som inte går att hitta utan kontakter. Sådant hjälper vi kunderna med.
Att det är Lennart som syns och hörs när det kommer till bokhandeln föll sig naturligt.
– Jag gillar social kontakt, skrattar han.
Hustrun Ewa och dottern Maria är också med i företaget. Ewa sköter bokföring och Maria jobbar i bokhandeln.
Vad läser en bokhandlare?
– Jag gillar upplevelser när det gäller böcker. Det hittar jag ofta i spänningsromaner.
På en månad läser Lennart i genomsnitt ett par böcker. Varje dag läser han någonting, i bland blir det bara en halvtimme, ibland mer. Är en bok inte bra så läser han inte klart den.
– Jag är inte litteraturvetare. Jag vill ha en resa. Det ska vara härligt att läsa, inte jobbigt.
En återupptäckt favorit är Den vedervärdige mannen från Säffle av Maj Sjöwall och Per Wahlöö.
– Den här serien är urmodern till resten av den svenska deckargenren.
Träffade hustrun på buggkurs
Det är inte bara böcker som ligger Lennart varmt om hjärtat. Under gymnasietiden fick han upp ögonen för dans, ett intresse som fortfarande håller i sig.
Som tonåring gick han in i bokhandeln i Ånge och köpte boken Lär dig dansa. Grundstegen kunde han dock lära sig under en gympalektion i skolan, och boken behövde han aldrig.
På Högliden i Hudiksvall flera år senare träffade han sin blivande hustru Ewa.
– Jag minns vår första dans. Det var en vanlig, lugn foxtrot.
I dag dansar de tillsammans i Trolldansarna; foxtrot och bugg. I Bergsåkers Folkets hus sviktar trägolvet och väggarna klappar takten när Lennart och Ewa virvlar runt tillsammans med andra dansälskande människor. Här är det glädje och gemenskap till tonerna av gamla och nya slagdängor.
Dansen är ett av Lennarts avkopplingsknep.
– Det finns inget bättre än musik när man vill tömma huvudet. Men det ska röra på sig, det passar mitt temperament, säger han och välkomnar nästa danspartner i ringen med ett glatt leende.
Många bollar i luften
Ännu ett intresse som började med böcker är flygningen. I en låda på vinden finns samlingen med Biggles-böcker kvar.
– Han var min stora idol. I vuxen ålder har jag bläddrat igenom någon bok och tänkt på hur rolig den var att läsa.
Tio år gammal fick han flyga för första gången. Det var ett sjöflygplan och färden gick över Storsjön.
– Det var vansinnigt kul. Jag minns att jag tänkte: Det här är nästan som att vara Biggles.
I dag är Lennart medlem i Sundsvalls flygsällskap. För tillfället har han inget eget plan utan flyger med klubbens Cessna 172SP. På Midlanda rör han sig hemvant. Här har han hållit till mycket de senaste 30 åren.
– Jag älskar böcker och jag tycker om flygplan nästan lika mycket.
Inför lumpen sökte han till flygvapnet, men kuggades för att han var för kort. Istället fixade han utbildningen på egen hand.
– De föreslog att jag skulle bli navigatör, det vill säga nummer två. Jag har aldrig tyckt om att vara nummer två.
Kommersiell pilot blev han aldrig, men känner att han får ut det han vill av flygningen ändå. Lennart erkänner att han är yrkesskadad när han flyger med andra piloter.
– Hör jag inte ljudet av landningsstället som fälls ut så blir jag störd, säger han och Ewa skrattar igenkännande.
Finns det något du inte kan?
– Ewa säger att jag inte är bra på matlagning. Hon är så fruktansvärt bra på att laga mat, så varför ska jag vara det?
En av de saker som Lennart har tillfört Sundsvalls bokliv är Bokens afton. Läsarna har möjlighet att träffa några av sina favoritförfattare, ställa frågor och få böckerna signerade.
– Vi vill sätta Sundsvall på kartan. Bokhandeln ska vara ett litterärt nav.
Han har byggt upp ett gediget kontaktnät med förlag och författare, och numera ringer författare själva och vill komma till Sundsvall.
– Då har man lyckats.
Drömgästen är Elizabeth George, som bor i Seattle. Hon var i Sverige för några veckor sedan, men hade ingen tid att lämna Stockholm. Flera kända författare, även de som bor närmre, tar sig inte tid att åka till mindre orter. För det har Lennart en plan som han har fått pengar för från Statens kulturråd.
– Om de inte vill komma till oss får vi åka till dem. Med projektor, skärm, kameror och mikrofoner kan vi hålla videokonferenser. Vi håller just nu på att testa tekniken, och till hösten kör vi en pilot. Efter det kan man köra från Seattle också.
För gästerna kommer möjligheten att prata med författaren finnas kvar, och signerade böcker skickas hem till beställarna.
– Idén är skalbar och billig. Flera bokhandlar kan samsas om en konferens. Det är en grej som många skulle kunna utnyttja.
I år firar Lennart 30 år med sin bokhandel. Det finns inga planer på att skiljas åt.
Cecilia Träff
060–197164
cecilia.traff@st.nu
Läs artikeln och se Cecilias bilder, klicka
här.
