AP Landin, grundaren av Sundsvalls första bokhandel inspirerades av bröderna Bonnier
Anders Petter Landin startade sin bokhandel i Sundsvall i juli 1840 i en tid när förändringens vindar drog fram över landet: tekniskt, politiskt, socialt, ekonomiskt – och litterärt. Vår historia börjar där.
I början av 1800-talet sköttes bokutgivningen av driftiga bokhandlare men i små upplagor. I takt med att bokläsandet i Sverige ökade från mitten av 1800-talet och framåt växte förlag fram. Dessa knöt till sig författare och tryckte deras böcker i större upplagor. Bokhandlarna såg sedan till att sälja böckerna till intresserade läsare. Men den svenska förlagshistorien fick fart först när familjen Bonnier dök upp på den svenska scenen.
Släkten Bonniers stamfader, Gerhard Bonnier, kom till Köpenhamn 1801 från Tyskland och startade ett lånebibliotek, en bokhandel och ett bokförlag. Hans affärer växte snabbt men i slutet av 1810-talet fick han ekonomiska problem. 1827 beslutade familjen att skicka den äldste av hans nio barn, Adolf Bonnier, till Sverige. Efter några år i Göteborg slog han sig ned i Stockholm och öppnade bokhandel och förlag. Affärerna blev snabbt en framgång och hösten 1835 tog han dit sin 15-årige bror Albert Bonnier. Albert fick snabbt hjälpa till med bokhandeln och 1837 startade han ett eget förlag, "Förlagsbyrån", och gav ut sin första bok, den skämtsamma småskriften, Bevis att Napoleon aldrig har existerat. 1839 gav han ut en årsbok, ett teaterstycke, en handbok i etikett, en bok med operasånger samt en ABC-bok.
 |
| Albert Bonnier |
Framgången för bröderna Bonnier inspirerade sannolikt den driftige affärsmannen Anders Petter Landin från Gävle att starta den första bokhandeln i Sundsvall, Landins Bokhandel. Han drev den från 1 juli 1840 till 1847. Den bokhandeln låg ungefär där Riksbankshuset står nu. 1841 grundade han även en tidning som fick namnet Alfwar & Skämt, som 1873 ändrade namn till Sundsvalls Tidning. Landin ville att tidningen skulle heta Skämt & Alfwar men männen på tryckfrihetsexpeditionen tyckte inte att detta namn var seriöst. Han startade, som Adolf Bonnier, även ett tryckeri och gav ut egna skrifter.
1841 skickades den unge Albert på utlandsresa för att arbeta i olika boklådor under två års tid. När han återkom till Sverige sysslade han med utgivning av skönlitteratur i form av kända titlar som publicerades i häften veckovis. Framgångarna gjorde att han 1856 hade råd att köpa Hörbergs Tryckeri på Riddarholmen. Han satsade mer på skönlitteratur och knöt till sig författare som Zacharias Topelius och Viktor Rydberg. Rätten till C M Bellmans samlade verk fick han 1853 och till Carl Jonas Love Almqvists 1873. Under Alberts tid drog förändringens vindar fram över landet: tekniskt, politiskt, socialt, ekonomiskt – och litterärt. När han avled år 1900 var han den främste förläggaren av svensk skönlitteratur.
Albert Bonniers son, Karl Otto Bonnier, utvecklade förlaget till ett av Sveriges ledande, med författare som Strindberg, Heidenstam och Lagerlöf. I samband med att förlagets ägande övergick till Karl Ottos söner, främst Tor och Åke, förvärvades 1929 Åhlén och Åkerlund, vilket blev starten för en diversifiering till veckotidningar och så småningom även dagstidningar, serietidningar, film och TV.
I början av 1950-talet stod Bonnierkoncernen i huvudsak på tre
ben, förlagsverksamheten samt utgivning av tidskrifter och
dagstidningar. Förlagsverksamheten var i huvudsak kopplad till Albert
Bonniers Förlag, tidskriftsverksamheten skedde genom Åhlén &
Åkerlund, och de dagstidningar koncernen hade stora ägarintressen i var Dagens Nyheter och Expressen.
Utöver detta fanns även en mindre industrirörelse med företag som var
knutna vertikalt till medieverksamheten. Under slutet av 1940-talet och
början av 1950-talet breddades denna industrirörelse, så att koncernen
blev mer diversifierad.
Dagens Bonnierkoncern, har sitt ursprung i Albert Bonniers Förlag, som grundades av Albert Bonnier 1837. Ägandet ligger alltjämt hos medlemmar ur släkten Bonnier.
I vårt arkiv har vi de jubileumsböcker som gavs ut av Albert Bonniers Förlag vid 100-års jubiléet 1937, 125 år 1962 och vid 150 år 1987.
I jubileumsboken 1937 infogades ett faksimil av originalkontraktet angående Carl Michael Bellmans samtliga skrifter, undertecknat 4 november 1835 av Bellmans änka, Lovisa Bellman. Ägare till rättigheterna blev konsul C. Backman i Göteborg.
På sida 2 och 3 av kontraktet kan man läsa att konsul Backman den 20 juli 1853 överlät
rättigheterna till Albert Bonnier, som sedan behöll rättigheterna till 1928 då förlagsrätten upphörde.
Lite kuriosa. I jubileumsboken 150 år hittade jag Theodor Kallifatides brev till Bonniers Förlag när han ville bli antagen med sin debutbok, daterat januari 1969. Han blev som bekant antagen av Gerhard Bonnier och hans första bok, diktsamlingen Minnet i exil, gavs ut samma år.
2020 var det 200 år sedan Albert Bonnier föddes. Per T Ohlsson gav samma år ut boken Albert Bonnier och hans tid, en berättelse om Sveriges första moderna förläggare, "ständigt vägledd av den publicistiska princip som han gjort till sin: sprida, icke döma".
Läs gärna Karin Ohlssons recension i Expressen här.
