fredag 29 april 2011

Nu har jag läst Huvudjägarna

Den norske deckarförfattaren Jo Nesbø är en riktigt cool kille. På dagarna skriver han succédeckare, på kvällarna hänger han på sig gitarren och spelar på klubbar. Han har blivit så nöjd att han nu börjat ge bort sina miljoner, bl a för att få bort analfabetismen i världen.

Man kan tro att Jo Nesbø bara skriver kriminalromaner med Harry Hole, men det här är ingen bok med huvudfiguren Harry Hole. Det är en fristående thriller. Han har dock rönt sina största framgångar med kriminalromaner om Harry Hole, som är en ganska nedgången polisman. Jo har erövrat världens deckarläsare och böckerna om Harry Hole finns översatta och utgivna i ett 40-tal länder. Jo Nesbø skriver faktiskt även barnböcker.

"Huvudjägarna" är en ren thriller och handlar om Roger Brown som är en "headhunter", alltså en person som har till jobb att hjälpa företag att hitta chefer. Boken börjar ganska snällt men plötsligt slår det till och blir ganska hårdkokt, fast inte riktigt lika hårdkokt som i Hole-serien. Jag funderade faktiskt efter de första kapitlen om jag skulle orka genom boken. Men så plötsligt kom en oväntad vändning och blev så spännande att jag bara måste veta hur den slutar. Den kom många överraskande vändningar vartefter.

Jo Nesbø har ett kortfattat, effektivt språk som är oerhört medvetet. Inte en beskrivning är där i onödan, åtminstone efter de första lull-lull kapitlen. Men det är säkert oerhört medvetet. Det är ett språk som ger en rafflande berättelse. Men så blir det också en film av boken.

Det är en modern rövarhistoria, ett blodigt, våldsamt pojkäventyr. Men pojkarna är nu smarta, välutbildade män i exklusiva kläder och dyra bilar. Under ytan saknar de dock förmåga till empati och relationer. Kvinnorna är på olika sätt med i spelet, medvetet eller omedvetet. Ingen litar riktigt på någon. Alla drivs fram av egna begär och hemligheter. Bakom varje tänkt tanke ruvar ett motiv, och någon måste alltid betala. Under ytan finns en känslomässig konflikt hos Roger Brown. Den bottnar i relationen till hans far, som påverkar honom i hans vuxna liv. Under resans gång upptäcker han vad hans rädsla handlar om. Det gör honom något mänskligare i slutänden.

Det här är en thriller. Män som gillrar fällor åt andra, men som själva ramlar i fällan. Den är spännande och skickligt skriven. Ändå lämnar den mig med en obehaglig känsla. Men, kanske tillskriver jag själva historien för mycket allvar. Ibland kommer jag på mig att tänka att ”det här är inte möjligt, så kan det inte fungera i verkligheten”. Då gäller det att stänga av den logiska hjärnhalvan och säga till på skarpen att det här är fiction.

Mitt råd är – läs boken!

torsdag 28 april 2011

Att vara bokhandlare, del 2

Någon på den utmärkta sajten 1av3 frågade mig om hur det är att vara bokhandlare. Det är ingen som frågat mig om det någon gång, så det blir lite kul att reflektera.

Att vara bokhandlare i dag är ett helt annat äventyr jämfört med för 10-20 år sedan. Nu är vi genomdatoriserade. Det står fyra servrar (givetvis med batteribackup) i datorhallen, ett lokalt nätverk, inklusive WLAN, som knyter samman 13 arbetsstationer. Kassorna ingår givetvis detta nätverk. När strömmen går någon gång står hela bokhandeln STILLA. Går inte att genomföra ett köp även om vi får upp kassalådorna. Vi får dessutom inte göra försäljningar därför att då blir dessa inte registrerade i de svarta lådor som Skatteverket tvingat alla, även laglydiga, att skaffa. Dvs ström borta = Lapp på dörren CLOSED. För att driva detta affärsdatasystem har vi skaffat oss egen kompetens för att driva nätverk, servrar och datorer. Men jag klagar inte. Vårt affärsdatasystem avlastar hjärnan och det ger oss koll på all världens böcker. Häromdagen skaffade vi en mycket udda bok från ett garageförlag i södra USA, som inte tar kreditkort och skickar inte utanför USA. Då räcker det inte med att leta reda på boken (tack för att nätet finns) det gäller det att vara kreativ för att få till logistiken...

Jag har inte tänkt på det tidigare, men hur klarade vi oss för 10-20 år sedan!?

Då räckte det med att vara välsorterad. Fortfarande gäller det givetvis att vara välsorterad men nu måste man bygga en bokhandel som blir ett sorts nav i det kulturella livet i den lilla staden. Det är åtminstone min ambition. För att bli detta nav måste man bygga sociala nätverk på alla ledder. Vi är ute i skolor och föreningar och pratar böcker och läsande. Vi tar emot skolklasser på besök. Delar ut gratis böcker till förstaklassare. Vi samverkar med de lokala biblioteken om olika events.

Vi jobbar supermycket med författarevent, som vi kallar Bokens Afton. I år har vi haft 15 författare som deltagit i våra kvällsevent, från 18.30-21 och med 80-130 åhörare. Vi bygger nätverk med föreningar i stan, typ konstförening, teaterförening, musikföreningar, osv. Det ger stora lokala nätverk.

Butiken ska se snygg ut (se bloggen nedan om bokhandel i London) den ska leva, vara omväxlande och det ska vara en njutning att i egen takt lunka runt.

Hösten 2010 utlyste vi en Novellskrivartävling för ungdom i två klasser 13-15 och 16-19 år. Vi fick in 77 bidrag från hela landet och vinnarna blev två tjejer från Göteborg. Den tävlingen gör vi om till hösten.

e-böcker, hur ska vi hantera det? Det är en aktuell fråga som jag får återkomma till. Kanske någon har en synpunkt?

Vi har givetvis en egen hemsida, två bloggar, facebook och vi finns på twitter, (som Bokhandlarn).


lördag 23 april 2011

Påsk i fjällen

Solen lyser över Hamrefjället och Åredalen. Det kan inte bli en bättre påskhelg. 29 C i solen nu på eftermiddagen.

Dagen började med lite skidåkning på förmiddagen när snön fortfarande var kall. Lite folk i backarna men tyvärr inte en påskkärring inom synhåll. Ja, visst dom har ju redan farit till Blåkulla. Bokhandlarn utrustade sig med en blå fjäder på den blå hjälmen. Lite styling i backen är inte fel.

En grillning av korv i backen blir lunchen och eftermiddagen ägnas åt solande.
Visst är det härligt när solen och värmen kommer efter den långa vintern. Samtidigt är det trist att skidåkningen är slut för säsongen.

Jag har precis påbörjat Jo Nesbos Huvudjägarna och än så länge bådar den gott.

I kväll blir det Jon Olson Invitational i Åre.

Glad Påsk på er alla!

fredag 22 april 2011

Vad ska det bli med bokhandeln?

Efter att ha varit på studiebesök i London och tittat på det fantastiska utbud av butiker som säljer böcker kan man fråga sig vad det kan bli av den fysiska bokhandeln i Sverige.

I Storbrittanien går dom stora kedjorna uselt. Waterstones är på konkursens rand, Borders likaså. Jättebutiker i bästa affärsläge med butiksytor som hela NK i Stockholm med ett utbud som är enormt. Snygga, välordnade, välsorterade och med mängder av personal. Men de fungerar tydligen inte.

Så finns det många mindre bokhandlare, t ex Daunt Books, Books for Cooks, Travel Bookshop och många andra, som är lönsamma. Dessa butiker kan man jämföra med de boklådor vi hade i Sverige på 50-60 talen. Slitna trägolv som skulle behöva en slipning och lite olja, hyllor som man draperat med solblekt plyschtyg, skyltfönster som skulle få en inredningsdesigner att få hjärtstillestång. Boksortimentet inklämt som på biblioteket och inte en häftapparat eller mjukdjur inom synhåll. Soffor som hämtade från en film från 1800-talet.

Många av dessa boklådor är nischade. Books för Cooks har t ex bara kokböcker. Travel Bookshop har bara kartor och reselitteratur. Det går nog i London med 35 miljoner människor inom pendlingsavstånd. Men i Sundsvall - Böcker för Kockar i Sundsvall?

Books for Cooks har stängt för allmänheten på måndagar, men öppet för Londons kockar. T ex Jamie Oliver är en trogen besökare med sina lärjungar. Vilket bra sätt att bygga nätverk på. Kockarna får låna hela bokhandeln med det lilla kök man har i butiken, (bara man städar efter sig...) för att testa nya smaker med de mängder kokböcker som finns i hyllorna. Övriga dagar kan man köpa kaffe och kaka och kanske en soppa till lunch i det lilla köket.

Vill bokköpare inte längre ha dessa strömlinjeformade opersonliga butiker som de stora kedjorna bygger? Det kanske ska vara lite hemkänsla, (dvs lite damm i vrårna), och lite slitna golv. Men med personlighet. Är det där nyckeln finns för bokhandels framtid?

Bokhandlarn på bokmässa i London

Åkte på bokmässa i London 10-13 April tillsammans med ett gäng bokhandlare från hela Sverige. En fantastisk upplevelse för oss som gillar böcker. Fast det orsakar ganska snabbt en massiv överbelastning av hjärnan för att inte tala om fötterna. Nästa gång blir det en skostorlek större för fötterna men vad gör man med hjärnan? Böcker från hela världen och på alla möjliga språk. I år var det Ryssland som stod i fokus både i form av seminarier och montrar.

Ska sanningen fram så är det så att denna mässa är inriktad på att sälja översättningsrättigheter. Vi såg mängder av svenska förlag som jagade runt i montrarna med laptops och pannorna i djupa veck. Till nästa år får vi nog se resultatet...

En sak som slog mig var att det inte var så mycket ståhej kring e-böcker. Jag trodde att det skulle finnas en hel avdelning för dessa. Vi såg en monter där det tydligen skulle handla om e-böcker och den var synnerligen öde. Den såg faktiskt stängd ut. Kan utställarna ha blivit utkastade av sina papperskollegor?

Kina hade en stor monter, men mest böcker för att lära sig språket. Inkastaren var en kines som erbjöd sig att skriva min frus namn på kinesiska, (se bild ovan). Han hade ganska fullt upp...

På lunchen knallade vi ut för att hämta luft och då hittade jag en bokbutik (?) med skyltfönster som sög till sig våra blickar. Fast jag undrar om det inte var en konstinstallation egentligen!?

När vi kom hem till hotellet vid 22-tiden så tänkte jag att mängden människor som var ute på gatorna vid den tiden på kvällen var väl som Drottninggatan i Stockholm i bästa semestertid mitt på dagen.

Så åkte bokhandlarna hem med massa idéer i hjärnvindlingarna, så se upp för nu blir det andra bullar av.