Bokhandlarns dag efter dopparedan.

Så har jultomten varit hos alla snälla barn och vuxna. Många har fått böcker i julklapp, en del önskade och kanske en del mindre önskade.

Biografin om Zlatan har tryckts i 500 000 ex och under de fyra veckor som den har funnits ute har de flesta nog blivit sålda till jul. Vi har sålt närmare 800 ex under dessa veckor.

Nu är då frågan. Har far fått en Zlatan-bok av var och en av sina tre barn? Ja så kan det nog vara och vad gör då far. Går far till bokhandeln med två av de tre böckerna eller behåller han alla exemplaren för att inte göra någon avkomma ledsen? Årets fråga.

Svaret får vi kommande vecka.

Den 26 januari är David Lagercrantz gäst på Bokens Afton. David har umgåtts mer än de flesta utanför familjen med Zlatan för att samla material till boken. Zlatan har berättat sin historia för David från uppväxten i Rosengård till livet som spelare i den italienska ligan. Det blir en intressant kväll. Vad finns mer än det som David kunde skriva i boken?

Lennart Bergström
Bokhandlarn

Cyberkompisar

En morgon kommer en kund in i bokhandeln och närmar sig mig med bestämda steg. Hon har sett ett program i teve där man rekommenderat sina tittare en rad böcker. Hon hade inte någon riktig koll på vilket program det var.

Men säger hon, "jag är ganska säker på att den är ganska ny och så var den röd på framsidan och jag tyckte den lät precis som den var skriven bara för mig".

"Ja, det begränsar ju mängden av böcker att fundera på", sa jag, och försökte låta bli att att låta sarkastisk.

"Kan du komma ihåg något annat om boken", frågade jag. "Du kanske kan försöka komma ihåg vilket teveprogram du såg inslaget om boken?"

"Nej, men jag tror att det var en svensk författare. Den handlade om relationer. Det var det jag fastnade för." säger kunden.

"Det här ska vi lösa", sa jag och log mitt bokhandlarleende. "Får jag ditt telefonnummer så ringer jag upp om en stund när jag kollat upp det här". Det tyckte hon lät bra och trippade iväg.

Jag hade givetvis ingen aning om vilken bok det kunde vara. Men då finns kompisar om hörnet. Jag drog iväg en tweet ut i cyberrymden på Twitter. Vips så rasslade förslag in. Bingo!

"Jag tror att jag hittat boken", sa jag, och läste den första i listan. "Den heter nog Tillsammansheten av Jan Nordström och den är utgiven i höst är är röd på framsidan".

"Ja, så hette den! Men ni är ju helt fantastiska", sa damen. "Så glad jag blir. Jag kommer in på momangen och hämtar den".

Vad skulle man göra utan sina kompisar i cyberrymden?

Lennart Bergström

Bokhandlarn med kompisar

Dags för julskyltning

Julskyltningens mödor

ett litet kåseri av Sven Arne Jansson

Följande utspelade sig i en inte alltför avlägsen tid.

Det var före Marknad och Krismedvetande och det fanns ambitioner att i den årliga julskyltningen inte bara locka till många julklappsköp utan att även visa tema och tanke i skyltningen. Därför hade bokhandlaren kläckt idén om ett stort jordklot med flaggor instuckna i respektive land som blickfång. Detta för att visa på bredd och sortiment, både i skyltningen och i bokhandeln.

Sagt och gjort. Lokal reklamfirma tillverkade en magnifik glob i papier maché med en mängd flaggor monterade över hela klotet.

En arbetskamrat påpekade surt att det hela liknade en igelkott som rullat runt i en lövhög och sedan snurrat ihop sig. Men vi bortsåg från detta påhopp och planerade upphängningen av globen samt komplettering med lämpligt material och givetvis omsorgsfullt utvalda böcker.

Julskyltningsdagen inföll och skyltfönstret täcktes med brunt papper hos oss och i staden övriga butiker – det var ju viktigt att den dekorativa kreativiteten inte avslöjades förrän i sista minuten. Jag hade fått ansvaret att utföra själva skyltningen efter bokhandlarens anvisningar, ansvarsfullt ska ni veta.

De för skyltningen utvalda böckerna plockade bokhandlaren fram efter stängning, medan jag städade fönstret och förberedde med ställ och podier. Därefter gick bokhandlaren hem till kvällsmat och vila medan jag grep mig an verket – enligt anvisning.

Jag njöt av friden i butiken och skyltandet flöt på bra. Återstod till sist upphängningen av jordklot med alla flaggor, samt en tillhörande lös textskylt.

I Nordpolen fästes med viss möda en ståltråd som skulle hålla jorden svävande.

Upp med hela härligheten i taket för reglering av höjden. Än för högt, än för lågt, men till sist hängde klotet där, sakta snurrande.

Några sista justeringar - sen var det dags att avlägsna pappret från fönstret och kontrollera resultatet utifrån. Svettig men nöjd slank jag ut i snögloppet för att överblicka det hela.

Stående på gatan i bara skjortärmarna kunde jag konstatera att textskylten hängde upp och ner.

Då slog den slarvigt uppställda butiksdörren igen, med nycklarna sittande i låset på insidan.

Fasa! Med klapprande tänder skramlade jag in på grillbaren tvärsöver Esplanaden, där man med förvåning betraktade min lätta klädsel. Jag lånade telefonen och lyckades beveka en arbetskamrat med nycklar att komma och frälsa mig i nöden.

Huttrande tuggade jag på en ljummen kokt med bröd som grillbaren medlidsamt bjöd på.

När kollegans nyckel anlände rusade jag genom frostiga kvarter tillbaka till bokhandeln.

Framme vid skyltfönstret fann jag att den tunna ståltråden i jordgloben släppt taget och att klotet kraschat mot fönstergolvet i en enda röra av flaggor, böcker och bokställ.

Jag tänker inte tynga er med renoveringsmödorna.

Morgonen efter förklarade bokhandlaren sig nöjd med skyltningen, fast mycket kortfattat.

En av våra flitigaste kunder – geografilärare till yrket – påpekade stillsamt efter någon dag att han fann jorden ovanligt platt runt sydpolen, och att han noterat att en hel del länder söder om ekvatorn bytt plats, av flaggornas placering att döma.

Dessutom hade han observerat en helt nyny kontinentalspricka genom Afrika.

Jag låtsades inte höra det, men allt sedan dess är jag skeptisk mot flaggor och jordglober i skyltfönstren …

Att fylla år

Facebook ska bygga en hall för sina datorer i Luleå, stort som 21 fotbollsplaner. Valet av Luleå sägs vara det kalla klimatet som gör att det blir billigare att kyla de överhettade datorerna.

Tänk att jag skulle bidra med att skynda på beslutet att bygga serverhallen bara genom att fylla år häromdagen. Ett tag in på dagen väntade jag ett samtal från Facebook att nu stänger vi ner Bergströms sida eftersom det flitiga skrivandet i min logg lastade ner nätet (man har ju inte börjat bygga i Luleå). Men ingen ringde tack och lov.

Man blir ju alldeles rörd av att så många vill gratulera när jag fyller år och dessutom ojämnt. Som min kära hustru sa "du kan fylla 50+ ända till dess att du blir 100. Då måste det ju bli 100+". Hon är klok.

Fast då kanske man blir som Allan Karlsson i boken Hundraåringen som klättrade ut genom fönstret och försvann - då har man haft så många födelsedagar att man blir bara less och vill sticka ifrån hela uppvaktningen.

Egentligen är det något obegripligt med att fylla år. Det är ju inte så att man helt plötsligt blir ett år äldre. Det pågår ju hela tiden, varje sekund, varje dag. Först börjar man räkna veckor för spädbarn, så blir det månader och så blir det hela år till man blir 50. Därefter sker räknandet i halva sekel. Då anses man så gammal så man förväntas skrumpna ihop till en torrboll och ligga där i hörnet och samla damm för all överskådlig framtid. Det finns visst virus som kan ligga så och plötsligt vakna till liv efter massvis med år i jorden. Det kanske är så med 50 plussare. Lite vatten på en 95-åring och så helt plötsligt är man lille virile Ville igen.

Jag tycker det är kul att fylla år. Tack för alla gratulationer! Fortsätt att vattna mig.

Lennart
Bokhandlarn

Tänk att ha födelsedag den 11 nov 2011

Människan söker mönster. Är det evolutionärt och det sitter i generna?

Att dagens datum inspirerar till  profetior är inte konstigt. Vad kommer att hända kl 11.11 i dag? Går jorden under eller avgår Berlusconi då?

11.11.11, dvs 11 november 2011 är ett mycket unikt datum. Sex likadana siffror. Nästa är 22.22.22 och det fungerar ju inte eftersom vi bara har 12 månader. Då fungerar ju inte någon annan siffra heller!

Så nästa gång är faktiskt 11 november 3011, om ett tusen år.

Är du född den 11 november bör du ha ett pampigt firande i år.

Ett kan man säga - dagens datum är speciellt och återkommer inte på länge. Därför måste vi hitta på något speciellt i bokhandeln i dag kl 11.11.

Lennart Bergström
Bokhandlarn

Och hör sen!

Tänkte slå ett slag för en annan sorts läsning, än den vi är vana vid när vi sitter med näsan i morgontidningen eller i en bok, till nytta eller nöje.

Jag tänker på att läsa med öronen - dvs böcker inlästa på CD, MP3 eller annan avlyssningsbar form. Talböcker sa man väl förr och det är ju en bra beskrivning av vad det handlar om

Användningsområde - I bilens CD-spelare när radion blir tjatig, i stället för dålig TV, eller i nån bärbar manick med pluggar i öronen på väg från här till där.

Min samling av böcker på CD och MP3-skivor har växt lavinartat under senare år och numera kollar jag alltid hur boken kan levereras, som tryckt och / eller på CD / MP3.

Favorit är bok på MP3-skiva - innebär en hel bok på EN skiva, att lyssnas på via spelare som håller koll på var du slutade senast. Suveränt! Fler böcker på MP3-skiva, tack!

På natten - när man vaknar och inte kan somna om - men man ändå inte vill tända & läsa, för då får hjärnan produktionsfnatt och drar igång hela gårdagen och morgondagen, dags för demoner! Och man tänker hjälp, vad gör man?

Jo - startar sin MP3-bok (CD) och blir berättad för av en författare med perfekt känsla för sin text, eller en skådespelare som läser så bra att det att det inte är sant.

Och hjärnan ger upp, taggar ner, och efter en stund knoppar man in. Och med teknik & lite planering är det bara att fortsätta där man slutade nästa dag (eller natt).

I övrigt är det lika med läsning - är boken bra, så är den bra. Enda skillnaden är att den som läst in boken både kan förgylla och förstöra läsupplevelsen.

Min personliga erfarenhet är att författaren sällan är bäst på att läsa sin bok. Medan en skådespelare kan tillföra berättelsen en helt ny dimension.

Så gör ett test - lägg dig tillrätta och börja läsa med öronen!

Svenarne Jansson, (www.tidstypiskt.blogspot.com)

© Svenarne Jansson

Bokmässa i Göteborg 22-25 september 2011

Bokmässan 2011 lämnade djupa intryck och dessa bilder visar bara en bråkdel av dessa. En hel del av dess möten kommer att resultera i besök upp hos på Bokia Sundsvall. Trots att det var trångt och varmt var alla på ett strålande humör, (ja till och med Leif GW Persson visade ett leende då och då). Många känner till våra Bokens Afton så det var ofta att slå in öppna dörrar när jag frågade om man kunde tänka sig ett besök här uppe för att samtala med sina läsare.

Varsågod här är några bilder.

Lennart Bergström

Bokhandlarn

Barnens kreativa torg

Christoffer Carlsson som var hos oss
på Bokia Höstbokmässa i september

Denise Rudberg poserar

och signerar...

Leif GW Persson och Ebba von Sydow

Jan Guillou tog plats på scen

Martina Haag och Katerina Janouch som båda lovade
komma och hälsa på i vår.

Katerina var flitig med signeringar

Leif GW Persson

Till Nobelpristagaren 2010
Mario Vargas Llosa var det lång kö

Så här glad blir Bokhandlarn när han
upptäcker Lena-Maria Klingvall

´Sveriges bäst säljande deckarförfattare
Camilla Läckberg i signeringspose

Mari Jungstedt var uppriktigt ledsen att tvingas
uppskjuta sitt besök hos oss. Men när filmkontrakt
ska skrivas på så blir det så ...

Maria Montazami vållade den största
uppståndelsen på mässan...

Martin Melin (Hr Läckberg) och Helena Isaksson
på Bonnierförlagen

Patrik Sjöberg

Bokhandlarn provar pocketstolen

Hr och Fru Ranelid, som kommer till oss den 20 okt

Hans Rosenfeldt i aktiv marknadsföringspose

Författarparet bakom Sune-böckerna
Anders och Sören

Zinat Pirzadeh

Översiktbild av en del av mässhallen

Paradox Bookstore in Wheeling, West Virginia, USA

Är du på väg till Wheeling, West Virginia, USA, i en nära framtid? Om du tänker dig det är jag tacksam om du besöker Paradox Bookstore och kollar om det finns något unikt att ta med hem till oss simpla bokhandlare i Sverige. Tack på förhand.

Nedanstående text är saxad från http://www.indiebound.org.

Lennart Bergström
Bokhandlarn

Paradox Bookstore
2228 Market Street
Centre Market
Wheeling, West Virginia

Phone: "no phone"
HOURS: "irregular hours"

The Paradox Bookstore is located at the Centre Market in Wheeling, WV. This eclectic used bookstore is actually the oldest used bookstore in West Virginia. It was opened by Tom Stobart 35 years ago when he was just seventeen and a young playwright. He can still be found behind the low counter reading and smoking as if time has forgotten him and he could care less. As you walk up the few steps to the small store, you'll notice that he stocks a bookshelf built into the wall right outside. There is a sign posted with wording to the effect that anyone needing a book may take one and pay later, exchange a book for a book or just take a book with no payment if you are in dire circumstances but with a desire to read. There is also a sign stating the store's hours which in a witty and almost poetic way convey the simple fact that they can change like the wind. But Tom's there everyday I've stopped by and his hours seem to be better than most stores of this or that type. Anyway, as you meander into the store passing over the creaky, uneven wood floors through the few narrow aisles of towering books with a hello from Tom; you'll feel like you've stepped into another world. The deliciously musty smell of used books coupled with the classical music or show tunes that are bound to be playing from what I'm pretty sure is a turn table will enchant you as will the warm glow from the lamps scattered about and stools/oddities that serve as seating. The books are placed in sections but there is no rhyme or reason within the sections which is simply fantastic. You may go in with the hope of finding something vaguely particular but those hopes will soon be replaced by the ecstasy of finding unsought jewels and new wonders that you never knew existed. You'll delight in the case of rare books guarded by a mythical squirrel. Or perhaps you'll smile or blush a bit at the brimming magazine rack right by the counter of Playboys from every decade for the past 50 years or so. What little wall remains that is not covered by bookshelves reveals theater posters. Most paperbacks only cost $1 or even less, an expensive book in this store is around $4-5. There are also some records for sale usually which are around $1-2 each. Cash is the currency, perhaps a check from a trusted customer from time to time. It's a great place to spend a couple hours searching, reading, listening to music and enjoying the moment. Perhaps you'll run into a talkative customer and spark up a lively conversation, or chat with Tom for a bit. Afterwards, there is the Centre Market with its historic fish market, beautiful architecture, antique stores, art gallery, pie shop, soup shop, coffee shop, wine shop, salon, crepe restaurant, Towngate Theatre, Goodwill just around the corner and nearby rail trail - you can spend a very full day in this area and Paradox would be the cherry. So visit because the oldest bookstore in West Virginia won't be there forever and that day may be sooner than we would all like since from a recent conversation with the proprietor, business has not been good and Tom may have to shut his doors by springtime 2011 if things keep up the way they have been going for him. Please support the Paradox, a truly unique and delightful shop.

Urkul att vara bokhandlare

Det är urkul att vara bokhandlare. Så många trevliga människor som man träffar varje dag. Intresserade, nyfikna, glada och förväntansfulla. Ja, ja, visst finns det undantag. Men då finns det väl alltid en orsak till varför man inte är intresserad, nyfiken, glad eller förväntansfull. Hur kul kan det t ex ha varit att samma morgon få en restskatt på 28 000 kr, när man hade väntat sig en återbäring med samma belopp?

Barn är särskilt roliga att möta i bokhandeln. Dom är alltid intresserade, nyfikna, glada och förväntansfulla. Någon kan vända och vrida på ett suddgummi i tio minuter för det är ju en Top model sudd. Andra sitter vid den lilla sittgruppen i barnavdelningen och läser och bläddrar i de böcker som ligger där. Någon hukar inne i det lilla huset med en björn i famnen. Men lyckan är sällan långvarig. Stressade föräldrar manar på sina små att nu måste vi gå! Då brukar vi ta fram en ballong och ge den till barnet så åker mungiporna upp igen när man trippar ut genom dörren.

Så var det då de enstaka små barn som betraktar bokhandeln som en arena där det gäller att skaffa sig så mycket poäng som möjligt, (hos sina föräldrar?), genom att föra mest oväsen, snabbtesta 48 pennor och flytta om dom, göra kortavdelningen med test av alla spelande kort, testa hållbarheten på böckerna, se hur mycket en stol i sittgruppen tål, sätta nytt banrekord längs långväggen...

Det är kul med barn, men när det börjar bli störande för övriga kunder och man sysslar med förstörande provning då måste man ingripa som bokhandlare. Det brukar aldrig gå bra. Det spelar ingen roll hur snyggt och lågmält man än försöker sätta gränser. Föräldern tar alltid sin telning i försvar och det blir ofta otrevligt. Dom dagarna är aldrig kul. Tack och lov är det sällan. Tänk om man kunde få lite råd hur man handskas med dessa situationer.

Men till slut. Vem har hundra procent kul alla arbetsdagar? Det räcker väl med 99,9%?

Lennart Bergström
Bokhandlarn

Marianne Leek får Guldklaven för Danskulturprojektet

Foto: Emil Norberg, Sveriges Radio Västernorrland

Som bokhandlare måste man ha ett annat liv också. Böcker skulle man kunna leva med dygnet runt, men min terapeut (min fru) tycker inte det.

Därför har jag två favoritföreningar, Föreningen Trolldansarna och Sundsvalls Flygsällskap. Jag tog mitt flygcertifikat för motorflygplan redan när jag pluggade. Det är en fantastisk känsla och dessutom så praktiskt. Det tar en timma till Trondheim och 40 min till Vasa. Till bokmässan i Göteborg tar det knappt två timmar...

Sedan älskar jag att dansa modern dans, dvs foxtrot och bugg. Föreningen Trolldansarna har huvudfokus på bugg med den moderna Å'hej-tekniken, som är jättekul. Dansen ger både motion och ett otroligt fint socialt nätverk, som får man på köpet. Trolldansarna har runt 500 medlemmar och har kurser från grundnivå och avancerad nivå till tävling. Många ungdomar har kommit tillbaka till dansen de senaste åren, mycket på grund av Let´s Dance och andra teveprogram.

Här i Sundsvall har det blivit påtagligt många ungdomar som dansar modern fox och bugg. Bakom detta ligger  det ungdomsarbete som dansföreningarna gör. En annan orsak är den starka insatsen som Marianne Leek på Sundsvalls kommun har gjort under flera år för ungdomar i Sundsvall. Hon har jobbat med att få ungdomar att börja dansa och umgås med varandra på ett bra sätt utan alkohol och droger. Inom ramen för Danskulturprojektet har hon arrangerat danskvällar för ungdomar i skolåldern som fått prova på att dansa till dansband som Black Jack, Shake, Svänzons, Martinez, m fl. Danskurser och danskvällar har även fått påtagliga resultat i umgängestonen mellan killar och tjejer.

I juli hedrades Sundsvalls Kommun, representerad av Marianne Leek, med Guldklaven på Dansbandsveckan i Malung. Ett mycket prestigefullt pris som tidigare bl a  tilldelats TV4 och Sveriges Television.

Jag hoppas att Sundsvalls kommun uppskattar att man har en sådan eldsjäl och ger Marianne möjligheter och resurser att fortsätta det viktiga ungdomsarbete som hon utför. Det kan nog bli så att det är en "produkt" som går att utveckla och sälja till andra kommuner. Något för den nya Näringslivschefen i kommunen, Anita Öberg, att ta tag i?

Hör en intervju med Marianne i Sveriges Radio, efter att ha fått Guldklaven. Klicka här för att lyssna.
Se även en artikel i Dagbladet.

Lennart bergström
Bokhandlarn

Foto: Emil Norberg

Skyltar för öppettider

Det finns mängder av olika typer av skyltar för öppettider i butiken. Ett enkelt vitt ark där man handskriver eller låter datorn printa ut de tider som butiken håller öppet är väl det vanligaste.

Då blir det enkelt att ändra om man behöver stänga andra tider beroende på säsong.

Men det är ju ingen som kan anklaga för att inte skylten ser trevlig ut eller att det är otydlig information, eller så.
Fast det skulle ju vara ganska kul om man kunde ha en skylt av den här typen. Då ger ju skylten en läsupplevelse och det är väl vad en bokhandel ska erbjuda sina kunder, eller hur?

Den här skylten hittade vi på Mannaminne i Nordingrå i somras.

Ska fundera på om vi ska byta skylt.

När Twitter är som bäst

Häromdagen var Twitter som bäst. Folk hittar på nya boktitlar genom att ta bort en bokstav i befintliga titlar under hashtaggen #böckersomsaknarenbokstav.

Ett axplock:

"Kåkflickan - Victoria Bergmans hemlighet"

”Trollkarlens hat – en kritisk studie av männen i kommentarsfälten.”

”Doktor Gas – Hjalmar Söderbergs innerliga sekelskiftesskildring av man med matsmältningsproblem.”

”Flickan som lekte med elen – om barnsäkerhet med avskräckande exempel.”

”Den allvarsamma eken – H.Söderberg, mannen som kunde tala med träd.”

"Ack" - Ulf Lundell fortätter beklaga sig över att allt inte är som 1967" 

Klicka här om du vill se detta flöde på Twitter..

Det finns även en haschtagg på engelska "#booksmissingaletter" och en för filmer #filmersomsaknarenbokstav för dig som vill grotta ner dig riktigt.

Läsplattan är död – leve e-boken

Ska det bli något av e-boken måste den ge något mer än bara vara en kopia av en pappersbok. Det räcker inte med att du kan läsa och förvara 2 000 böcker i en läsare.

Det är inte så konstigt att det första användningsområdet för läsare var bland flygbolag. Piloter måste ha med sig väldiga mängder av kartor, information om flygplatser, radiofrekvenser, standardprocedurer, nödprocedurer, osv. Pilotväskan blev en omfångsrik och tung tingest som alla piloter släpade omkring med. Så kom den ”elektroniska flightbagen” för några år sedan, som förändrade allt. Den är en avancerad ”läsplatta” som lagrar all denna information. Det var förresten ett svensk företag Navaero, (www.navaero.com), som var pionjärer inom området.

De flesta e-böcker som finns är direkt konverterade från pappersformat till epub-format. Till och med pappersbokens omslag finns med.

Det finns säkert många som läser e-boken från sidan ett till slutet i ett sträck. Jag tycker dock att en e-bok borde ge något annat än bara löpande text. Det finns så många möjligheter när det finns datorkraft bakom boken.

När man tappat tråden kan man med ett klick få upp den karaktär du vill veta mer om, t ex släktbakgrund och relationer, en interaktiv karta beskriver spelplanen, länkar ger bakgrundsmaterial, när man kört fast i en deckare kanske man kan få lite ledtrådar. Tänk om man även kunde påverka handlingen på något sätt? Ibland känner man i en bok att man skulle vilja skruva upp takten och det borde därför gå att välja den korta eller långa versionen av ett kapitel. Kanske man kan få bakgrundsmusik från miljön där handlingen utspelas?

Givetvis vill jag som läsare kunna bläddra, anteckna och söka i boken. Jag kanske också vill dela med mig av favoritstycken med mina läsande vänner. Nätuppkoppling – självklart.

Det finns hur många möjligheter som helst med en digital bok. Eller man kanske snarare ska kalla det för en ”upplevelse”. ”Kliv in en annan värld” är vår devis inom Bokia. Mycket passande, eftersom det ska vara just så när man öppnar pärmen eller trycker på ON-knappen och börjar försjunka in i historien.

Dagens läsplattor motsvarar inte de krav som en digital upplevelse ställer på hårdvaran. De bärbara datorer vi har fixar detta utan större problem men läsplattan är baserad på e-ink teknologi, med sina begränsningar när det gäller att visa rörliga bilder med hög upplösning och i färg. Tekniken utvecklas kontinuerligt, så vem vet vad som kommer ur labbet. Se min blogg om e-ink.

Så vad är läsplattans nisch? Det kan vara praktiskt att ha läsaren när man har behov av att ha tillgång till stora mängder referensmaterial på resor. Jag kan se att många yrkeskategorier kan ha behov av läsplattor för manualer och referensmaterial. Men för att läsa Hundraåringen som klev ut genom fönstret på stranden? Jag gillar pappersboken. Den kan jag med till stranden utan att vara rädd för att någon stjäl den och jag kan tänka mig ge den till grannen i solstolen bredvid när jag är klar med den.

Just nu är det gänget ”Early adopters” som är mest fascinerade av detta, i deras ögon, stora teknologiskutt. Det är nog dessa som är mest högljudda i debatten just nu. Det pragmatiska gänget utvärderar just nu fördelar och nackdelar, väger investeringskostnad mot nytta, räknar på avskrivningskostnader, osv. De konservativa fnyser åt dessa moderna påfund och resten har inte förstått.

Min åsikt är att läsplattan, i sin nuvarande skepnad, är en parentes i historien. E-boken däremot är i sin startfas och där hoppas jag att vi så småningom kan kliva in i en ny fascinerande digital upplevelsevärld.

Alla inser att e-boken ger möjligheter för författare att publicera sina verk utan att behöva gå genom förlag eller att trycka sin bok på egen hand. Marknadsföringen hanteras av sociala media och för ersättning till författaren finns redan flera betalningsmodeller. Där tror jag den verkliga revolutionen sitter.

Det elektroniska bläcket

Nu när läsplattor börjar komma ut i handeln, kan det vara lite kul att titta på vad som skiljer läsplattor från smartphones och bärbara datorer.

De flesta läsplattor använder en teknik, som heter ”e-ink”. Det är en helt annan teknik än LCD-tekniken i telefoner, datorskärmar och TV-apparater. Fördelen med e-ink är den mycket låga strömförbrukningen. Energi förbrukas i stort sett enbart när man vänder blad eller byter bild på läsplattan. LCD-tekniken förbrukar energi så länge displayen är i gång och det är därför skärmen i t ex telefonen behöver släckas ner när den inte behövs.

Låt oss ta en titt på hur e-ink fungerar, se bild ovan.

1. Ytskikt

2. Transparent elektrod

3. Transparenta mikrokapslar

4. Positivt laddade vita pigment

5. Negativt laddade svarta pigment

6. Transparent olja

7. Elektroder i pixelmönster

8. Bottenplatta

9. Inkommande vitt ljus

10. Utgående vitt ljus

11. Utgående ”svart” ljus

Små mikrokapslar utgör ”pixlarna” i en e-ink skärm. Varje mikrokapsel har en svart sida och en vit sida. Man bygger upp en bild på skärmen genom att vrida varje kapsel så att den antingen visar upp sin vita eller sin svarta sida.

En e-ink skärm blir därför alltid monokrom. Man vrider mikrokapseln genom att ladda elektroderna (7) med positiv laddning på en sida och negativ laddning på den andra. Mikrokapseln hålls på plats genom att lägga positiv laddning på båda elektroderna (vit sida ut), eller negativ laddning på båda (svart sida ut).

Tekniken är utmärkt när behovet är en statisk svart/vit bild. Rörliga bilder fungerar inte bra med e-ink eftersom det tar en viss tid att vrida mikrokapslarna i rätt läge.

e-ink tekniken bygger på att infallande ljus reflekteras av mikrokapslarna. Skärmen är därför inte bakbelyst som LCD-skärmarna är. Nackdelen är givetvis att läslampan fortfarande behövs när det börjar bli skumt.

Tekniken utvecklas givetvis kontinuerligt. e-ink som kan visa färger och flera steg i gråskalan är redan i kommersiell produktion.

Lennart Bergström

Bokhandlarn

Bokhandlare på besök

Vi har haft inspirerande besök av Olle Nelzén, som har två Bokia-butiker, en i Valbo köpcentrum utanför Gävle och en i Lindesberg, några mil norr om Örebro.

Bokia är en frivillig fackhandelskedja, som består av ett 80-tal butiker över hela landet och som var och en drivs av en bokhandlare som äger sin butik. Vi bokhandlare äger sedan ett bolag Bokia AB, som är vår inköps- och marknadsorganisation. Nu har det blivit så att några Bokia-butiker har köpts av Bokia AB, så man kan säga att vi enskilda bokhandlare indirekt äger en del av dessa också.

Samarbetet gör också att vi har gemensamma koncept, t ex Låna & Läs, presentkort gäller i alla butiker, osv.

Vi som äger och driver butikerna träffas då och då för att inspirera och utveckla varandra. Därför är det så kul med besöket av Olle Nelzén. Hoppas att han fick med sig något hem också.

Lennart Bergström

Bokhandlare

En saga om en bokhandlare i en liten stad någonstans

Svenarne Jansson, som har ett långt yrkesliv bakom sig i bokhandelsbranschen, har skrivit en liten saga, som jag gärna vill förmedla här och nu.

Det var en gång en liten bokhandel, som låg vid ett litet torg i en liten stad någonstans i det avlånga Sverige. I den lilla bokhandeln arbetade en liten bokhandlare i grå kofta och vit skjorta med prickig fluga. Han fanns i bokhandeln både bittida och sent och alla innevånare i den lilla staden tyckte att det var en fröjd att titta in hos honom för att handla en blyertspenna – eller kanske ett litet häfte om beskärning av buskar.

Bokhandlaren älskade sitt arbete och skötte allting noga – det hade han alltid gjort – och bokförde alla inkomster och utgifter i en jättestor kassabok som han börjat använda 1959 och som förmodligen skulle räcka en bra bit in på 2000-talet, med oförändrade inkomster och utgifter.

Duktig sifferkarl var han – debet och kredit gick precis jämt upp i hans liggare.

Det fanns det alltid lite pengar kvar i kassalådan på kvällen. Det räckte precis till pytt i panna med ägg eller isterband med stuvad potatis på den lilla krogen, där bokhandlaren spisade sin aftonvard efter att ha stängt butiken om kvällen.

Det hände sig ibland att det blev en liten rackabajsare till maten och en skvätt punsch till kaffet, men det hör egentligen inte hit.

Efter en liten kvällspromenad återvände bokhandlaren till sin lilla enrummare som låg ovanpå den lilla bokhandeln, för att försiktigt bläddra i och bekanta sig med de primörer som senast kommit hem från förlagen.

Och tiden gick sin gilla gång, och så blev det åttiotal.

En eftermiddag bromsade en glänsande Ford Mustang in utanför den lilla bokhandeln. Ur bilen steg en stilig karl, klädd i italiensk lättviktskostym, och med en mycket vacker portfölj.

Han steg in i bokhandeln, presenterade sig och bad om bokhandlarens uppmärksamhet en stund, för han ville presentera ett koncept. Bokhandlaren var inte riktigt säker på vad koncept betydde, så han vände på öppet/stängt-skylten på dörren och satte sig att lyssna och lära.

Därefter var inget sig likt mer i bokhandlarens värld.

Man avslutade kvällen med middag på den lilla krogen tvärs över gatan – hjortfilé och pommes nånting och rött vin i 500-kronorsklassen. Lättviktskostymen bjöd.

Nästa dag gick bokhandlaren till banken, stöttad av lättviktskostymen, lånade upp 290 miljoner, köpte husen med den lilla bokhandeln och den lilla krogen, städslade en entreprenör för att bygga en supergalleria samt en trendig restaurang för hot mexican food, skaffade personal, tecknade en pensionsförsäkring för bokhandlaren samt köpte en bungalow på spanska solkusten. Självklart stoppades i den vevan ganska många sköna provisionsmiljoner i lättviktskostymens vackra portfölj.

Därefter avreste Mustangen hastigt i en doft av bränt gummi och sågs aldrig mer.

Det hela gick förstås som det gick med det övriga åttiotalet.

Idag sitter vår bokhandlare i sin lilla butik i en källarlokal lutad åter över sin kassabok och kämpar med att få debet och kredit att gå ihop. Om banken ska få sitt så blir det varken pytt eller isterband.

Det får bli blodpudding hemma vid köksbordet och någon rackabajsare är det inte tal om…

Till och med umgänget med de nya härliga böckerna är beskuret – nu måste han ju betala kontant för varje bok.

Se det var en riktig åttiotalssaga!

Se gärna Svenarnes blogg, genom att klicka här.

© Svenarne Jansson

Bokhandlarn kan bli sysselsatt 7-800 år

I morse gick jag runt och kollade alla hyllor, takfack, podier och gondoler innan vi öppnade butiken kl 10. Då konstaterade jag att som bokhandlare sitter man på en informationsmängd som är ofattbar. Det finns i storleksordningen 20 000 titlar i lager. Räknar man 400 sidor per titel blir det 8 miljoner sidor. En sida kanske har 2 000 tecken. Det bör därför bli i runda slängar 16 miljarder tecken. Med en hjärna som klarar av att ta in 10-15 tecken/sek så ska jag nu sätta mig ner och räkna på vilken tid jag behöver för att läsa genom lagret.

Det visar sig då att det bör ta mig 32 år med läsning dygnet runt, givetvis med full koncentration och ingen slarvläsning.

Säg att jag läser 1 timme varje kväll i stället så bör det ta sisådär 7-800 år. Då är dagens lager läst. Men nyutgivningen då?

Det finns absolut en osäkerhet i denna kalkyl men intressant att se storleksordningen.

Jag brukar säga att som bokhandlare är man världsbäst på att läsa omslagens baksida. Bara där så är det kanske 1 000 tecken. Så det tar nästan 16 dygn dygnet runt att läsa in sig på omslagen. Om man nu bara klarar av en timme om dagen mellan kunderna så tar det drygt ett år. Men vilken affärsdag har man en timme över. Kommer inte ihåg när det var senast. Då är det väl bara att konstatera att jag inte är världsbäst på att läsa baksidor heller.

Så var det där med läsplattor och e-böcker. Läsplattor marknadsförs med att där kan man lagra oändligt antal e-böcker. För att få ett exempel tog fram vår iriver Story läsplatta. Den kan lagra upp till 2 000 titlar i sitt ordinarie minne utan större problem. 2 000 titlar är 10% av vårt fysiska lager i butiken så läsplatte-ägaren har med andra ord fullt upp i 70-80 år.

Sedan kom jag på en annan fundering av det allvarligare slaget. Som bokhandlare sitter man ju på denna informationstillgång. Är inte detta möjligen något som kan bli föremål för förmånsbeskattning?



Lennart Bergström
Bokhandlarn

e-boken mot pappersboken

e-boken är tveklöst här för att stanna. Digitala böcker är definitivt ett komplement till tryckta böcker, på ett eller annat sätt. Men e-boken har flera områden där den tryckta boken är överlägsen, (kanske än så länge).

Det är ju så här med teknologiutvecklingen. Det finns ett gäng, ”early adopters”, som bara ska ha allt som är nytt, oberoende av användbarhet och kostnad. Det är det gänget som bekostar leverantörernas utvecklingskostnader, (tack för det). Den stora massan kommer långt efter och det är ju först då det blir intressant för leverantörer att utveckla användningsområden för den nya teknologin. Först nu, tre-fyra år efter introduktionen av läsplattan, finns det ett bra utbud av e-böcker.

Pappersboken är dock genial i sin enkelhet. Den är enastående användarvänlig. Den är flexibel i format och tryck. Den behöver ingen el, inga kablar, batterier eller behov av nätåtkomst.

e-boken finns inte. Åtminstone inte i den fysiska världen. Det kommer med ett klick och försvinner lika snabbt med ett klick. Man kan inte ta på den, beundra den, känna tyngden, känna papperskvalitén.

Hur handikappad är då e-boken i en match mot pappersboken? Just nu kan jag komma på följande sex.

En delvis läst e-bok påminner dig inte att läsa färdigt

En e-bok finns inte I ditt perifera seende. Den lockar dig inte att läsa färdigt. Den ger dig inget dåligt samvete. Du kanske inte längre kommer ihåg att den ens finns. Den är bara borta. Möjlig lösning: En pop-up att du slutade läsa på sida 82 för fyra månader sedan.

Du kan inte organisera dina e-böcker på ett bra sätt

Du kan organisera din bokhylla hemma på ditt eget sätt. Alfabetiskt efter författare, efter typ av bok, favoriter, storlek och på hundra andra sätt. Du skapar ett bibliotek du lätt hittar i.

Men inte så på läsplattor och telefoner. Där organiseras dina e-böcker efter de appar du använder. Du kan inte få en översikt över alla dina e-böcker. Leverantörer kommer troligen inte att kunna komma överens om en gemensam app, åtminstone inte de närmaste åren, eftersom här gäller stenhård konkurrens.

e-boken fixar inte anteckningar i marginalen

Böcker har inte överdrivet mycket utrymme för marginalnoteringar – men e-böcker har inget alls.

e-böcker betraktas som förbrukningsartiklar men är inte prissatta så
e-böcker kan inte delas med andra, doneras till det lokala biblioteket eller säljas. Vill man betala nästan lika mycket för en e-bok som för en pappersbok? E-boken är ju virtuell och försvinner i cyberrymden med ett klick, till skillnad från pappersboken.

e-böcker kan inte användas som designelement i hemmet

Biblioteket är en integrerad del av hemmet hos många litteraturälskare. Det finns lika många varianter från IKEAs standardiserade bokhylla Billy till de mest experimentella där t ex en gammal tjock-TV blir en möbel för förvaring av böcker.

En signerad e-bok!?

En signerad pappersbok med en personlig dedikation från författaren ökar affektionsvärdet. Ronden går till pappersboken. Tveklöst.

Vad ser man om man tittar i framtidskikaren?

Det har hittils varit så att inget nytt media har helt tagit livet av ett tidigare media. Vi har fortfarande radio i allra högsta grad trots nätet och TV. E-boken kommer troligen inte att ta livet av pappersboken heller. Det blir bara en mer diversifierad mediamiljö. Vissa böcker kommer sannolikt inte i e-bokformat, t ex verk av typ soffbordslitteratur och andra ”vackra böcker”. Manualer och viss facklitteratur kommer definitivt mer och mer i digitalt format.

Läsplattan kommer att utvecklas längs flera utvecklingslinjer. Läsplattan, som begrepp, är snart borta eftersom den redan är vår nästa laptop. På den läser du texter, mejlar kompisar, Googlar, hanterar dina sociala nätverk, tittar på TV, osv i all oändlighet. Vissa kommer att älska att läsa sina romaner på sin laptop. Andra lägger undan laptopen och tar fram pappersboken till kvällsläsningen. Valen blir flera, som i allt annat.

Det som är intressant i teknikutvecklingen är gränssnittet mellan läsplatta/laptop och människa. Dom elektroniska brillorna borde vara på gång snart. Som fungerar så att man sätter på sig ett par glasögon med en liten laser som ritar upp skärmbilden direkt på näthinnan. På ett ögonblick kan glasögonen skifta till vanlig glasögonfunktion så är du tillbaka i verkligheten. Värt att längta till.

Att köpa en e-bok tillsammans med en pappersbok är kanske sättet att få det bästa av två världar?

Lennart Bergström
Bokhandlarn

Den nya affärslogiken i förlagsbranschen

Dagens Nyheter började i midsommarhelgen att publicera Håkan Nessers senaste roman, Himmel över London, som kommer ut i handeln

först den 12 augusti 2011. Hela boken. Uppdelad i en antal avsnitt, ett om dagen.

Sundsvalls Tidning började i midsommarhelgen att publicera Jens Lapidus senaste roman Livet Deluxe. Ett avsnitt om dagen även här. En bok som kom ut i handeln den 17 juni 2011.

Som bokhandlare börjar man ju fråga sig hur affärslogiken ser ut i det stora bokförlaget. Räknar man på att spara in på tryckkostnaden, distributionskostnaderna till Statoil, ICA, Coop, Adlibris, Bokus och till bokhandeln? Kanske räknar man på att inte behöva lägga ut några marknadsföringspengar? Man räknar kanske på att slippa kostnaderna för att lägga ut boken på rea nu till februari? Eller var det kanske bara skräp till litteratur så att dom räknar med att boken inte kommer att gå att sälja genom dom vanliga kanalerna? Inte ens till lågpris genom matbutiken tillsammans med ett par liter mjölk?

Men! Jag glädjer mig för läsarens skull. Det kanske till och med stimulerar någon till läsning som inte annars skulle öppna en bok. Då är det för den goda sakens skull.

Börjar känna att mina kunskaper i företagsekonomi inte räcker till för att förstå den sortens affärslogik som det stora bokförlaget har tagit till sig. Måste kolla i högskolekurserna om det till hösten kanske finns en kurs som jag missat.

Lennart Bergström

Bokhandlarn

Bokhandlarn inleder midsommarfirandet

Rapport från midsommarfirandet. Nu har vi stängt butiken för midsommarhelgen och ser fram mot tre dagar med vila, sol och bad.

Hörde just väderrapporten. En kallfront passerar dagen före midsommarafton över södra Norrland, som medför kraftigt regn i samband med passagen, kulingvindar från nordväst och temperaturer från 10 upp till 13 grader.

Samt slut på gas i gasolgrillen. Det ska dock inte hindra en bokhandlare från att sedvanligt grilla en bit kött för att vara i form för de aktiviteter som en midsommarafton normalt innebär.

Önskar alla en solig och trevlig midsommar.

Lennart

Bokhandlarn

Bokhandeln i nytt läge

Bokhandeln. Att gå runt bland hyllorna och låta blicken ta in böckerna, känna på böckerna, bläddra i och kanske läsa en snutt ger sinnesro och utrymme för eftertanke. Bokhandeln är en institution i samhället, en påminnelse om vikten av att läsa och reflektera. Den är ett verktyg för att inspirera och upptäcka det nya och oväntade. Grunden läggs förhoppningsvis i skolan. Barn måste få upptäcka att det är roligt att läsa. Har intresset en gång väckts finns det med hela livet.

Men hur länge kommer bokhandeln i nuvarande form att finnas kvar? I skuggan av näthandel, den allmänna digitaliseringen av äldre litteratur och den pågående nedläggningen av bokhandel på mindre orter känns det som om vi närmar oss en punkt där bokhandeln riskerar att gå samma väg som skivhandeln.

Jag är inte mot tekniska framsteg, (jag är ju tekniker och naturvetare i botten). Jag läser gärna texter i min telefon, laptop eller läsplatta. Men främst är det då manualer och specialiserad facklitteratur som jag behöver i jobbet. När det gäller skönlitteratur är det annat. Känslan av att hålla en bok i handen, bläddra i den, ha den i bokhyllan och bli påmind om den och den tidpunkt jag läste den, är något som förloras när alla världens böcker ligger i ett minne i läsplattan.

Kan det vara så att vi förlorar något viktigt om vi förlorar bokhandeln?

Bokhandeln ingår i bildningens grundläggande institutioner, tillsammans med biblioteket och kaféet. De är alla miljöer under stark omvandling - det är i dessa miljöer som det offentliga samtalet under alla tider har spirat och tagit fart. Inte för inte har boklådor, kaféer och bibliotek alltid spelat stor roll för bildningen i ett land. Behovet av det öppna samtalet har knappast minskat om man säger så.

Bokhandeln är ett nav för reflektion och upptäckt, för diskussion och samtal. Det finns goda skäl till att härskare alltid fruktat boklådorna. De har alltid varit noga med vad som finns på hyllornma och ibland till och med bränt ned boklådor. Egypten är det senaste exemplet. Där har nu efter revolutionen boklådor poppat upp fyllda med litteratur som tidigare varit förbjuden. Men samtidigt som den nya tekniken hjälper till att stjälpa just dessa diktaturer riskerar den också att svepa undan förutsättningarna för det öppna, personliga demokratiska samtalet.

För att vända denna utveckling måste en modern bokhandel, enligt min mening, arbeta mer med att skapa miljöer som inspirerar och stimulerar nyfikenheten. Den måste bli ett nav där möten mellan läsare och mellan författare och läsare kan ske. Samtidigt måste detta ske i en kommersiell miljö. Den moderna bokhandeln ska ha aktiviteter av många olika slag. Det kan vara novellskrivartävlingar, skrivarkurser, författarkvällar, signeringar och särskilda evenemang för olika kundgrupper. Varför inte träffas i bokhandeln för att uppleva en teaterföreställning eller en konsert? Eller för att lyssna på ett föredrag om sommarens mest populära resmål? Eller en skolklass får ”äga” bokhandeln ett par timmar innan öppning på morgonen?

Nu för tiden när storsäljare säljs som lockvaror i matvarubutiker till under inköpspris måste bokhandeln ställa om och fokusera på kundservice och kompetens i en inbjudande och inspirerande miljö. Här kommer den digitala utvecklingen och de sociala medierna in i bilden. De sociala medierna är en möjlighet för bokhandeln att återupprätta den roll den en gång i tiden hade som social mötesplats för kultur- och litteraturintresserade. Här ger oss den digitala teknikutvecklingen en fantastisk möjlighet att mötas både på nätet och i den fysiska bokhandeln.

Dessa möjligheter ska vi ta vara på och utveckla. Det ska inte bli något bokbål!

Kanske en blivande bokhandlare?

Barnbarnet Liam Axel 3 veckor gammal har ännu inte öppnat sin Dostojevskij. Men det är nog inte så långt borta. Man ser det i hans ögon. Den där blicken. Öppen för att vidga sin förståelse för historiska och idéhistoriska strömningar.

Om sådär 15 år står han där i kassan...

Bokhandlarn som liten gosse

Redan som gosse, knappt en tvärhand hög, fördjupad i ett verk av Fjodor Dostojevskij, analyserande texten för att vidga sin förståelse för historiska och idéhistoriska strömningar. Vad var Dostejevskijs roll och villkor i samhället och samtiden? Vem var han egentligen? Varför skrev han den här boken, (Idioten, 1869)? Vad handlar dramat om? Hur skildras kvinnorna och vilka könsmönster framkommer? Hur är dramat uppbyggt?

När så gossen i sinom tid blir bokhandlare är han redo att gå ut och möta sina kunder.

Det är bara det att när gossen, som ska bli bokhandlare, var i den åldern var det salig mor som läste högt ur Alice i Underlandet och liknande berättelser. Några år senare började gossen leka med Meccano, skjuta med ärtbössa på gamla tanter, bygga modellflygplan och tillverka krut. Vid något högre ålder när gossen blivit grabb titta på tjejer och läsa Bildjournalen och ta med den till frisören med en bild av Elvis.

När du kära kund möter mig i bokhandeln, så är jag tacksam att du har denna bakgrund i åtanke.

Min nästa kontorsstol

Nu är det ju inte så ofta man sitter på kontorsstolen som bokhandlare. Men dom få gånger man gör det kan det vara lite kul att glädja sina medarbetare, även bakifrån.

Designen är givetvis italiensk, från ett företag som heter Casamania.

Nu har jag läst Huvudjägarna

Den norske deckarförfattaren Jo Nesbø är en riktigt cool kille. På dagarna skriver han succédeckare, på kvällarna hänger han på sig gitarren och spelar på klubbar. Han har blivit så nöjd att han nu börjat ge bort sina miljoner, bl a för att få bort analfabetismen i världen.

Man kan tro att Jo Nesbø bara skriver kriminalromaner med Harry Hole, men det här är ingen bok med huvudfiguren Harry Hole. Det är en fristående thriller. Han har dock rönt sina största framgångar med kriminalromaner om Harry Hole, som är en ganska nedgången polisman. Jo har erövrat världens deckarläsare och böckerna om Harry Hole finns översatta och utgivna i ett 40-tal länder. Jo Nesbø skriver faktiskt även barnböcker.

"Huvudjägarna" är en ren thriller och handlar om Roger Brown som är en "headhunter", alltså en person som har till jobb att hjälpa företag att hitta chefer. Boken börjar ganska snällt men plötsligt slår det till och blir ganska hårdkokt, fast inte riktigt lika hårdkokt som i Hole-serien. Jag funderade faktiskt efter de första kapitlen om jag skulle orka genom boken. Men så plötsligt kom en oväntad vändning och blev så spännande att jag bara måste veta hur den slutar. Den kom många överraskande vändningar vartefter.

Jo Nesbø har ett kortfattat, effektivt språk som är oerhört medvetet. Inte en beskrivning är där i onödan, åtminstone efter de första lull-lull kapitlen. Men det är säkert oerhört medvetet. Det är ett språk som ger en rafflande berättelse. Men så blir det också en film av boken.

Det är en modern rövarhistoria, ett blodigt, våldsamt pojkäventyr. Men pojkarna är nu smarta, välutbildade män i exklusiva kläder och dyra bilar. Under ytan saknar de dock förmåga till empati och relationer. Kvinnorna är på olika sätt med i spelet, medvetet eller omedvetet. Ingen litar riktigt på någon. Alla drivs fram av egna begär och hemligheter. Bakom varje tänkt tanke ruvar ett motiv, och någon måste alltid betala. Under ytan finns en känslomässig konflikt hos Roger Brown. Den bottnar i relationen till hans far, som påverkar honom i hans vuxna liv. Under resans gång upptäcker han vad hans rädsla handlar om. Det gör honom något mänskligare i slutänden.

Det här är en thriller. Män som gillrar fällor åt andra, men som själva ramlar i fällan. Den är spännande och skickligt skriven. Ändå lämnar den mig med en obehaglig känsla. Men, kanske tillskriver jag själva historien för mycket allvar. Ibland kommer jag på mig att tänka att ”det här är inte möjligt, så kan det inte fungera i verkligheten”. Då gäller det att stänga av den logiska hjärnhalvan och säga till på skarpen att det här är fiction.

Mitt råd är – läs boken!

Att vara bokhandlare, del 2

Någon på den utmärkta sajten 1av3 frågade mig om hur det är att vara bokhandlare. Det är ingen som frågat mig om det någon gång, så det blir lite kul att reflektera.

Att vara bokhandlare i dag är ett helt annat äventyr jämfört med för 10-20 år sedan. Nu är vi genomdatoriserade. Det står fyra servrar (givetvis med batteribackup) i datorhallen, ett lokalt nätverk, inklusive WLAN, som knyter samman 13 arbetsstationer. Kassorna ingår givetvis detta nätverk. När strömmen går någon gång står hela bokhandeln STILLA. Går inte att genomföra ett köp även om vi får upp kassalådorna. Vi får dessutom inte göra försäljningar därför att då blir dessa inte registrerade i de svarta lådor som Skatteverket tvingat alla, även laglydiga, att skaffa. Dvs ström borta = Lapp på dörren CLOSED. För att driva detta affärsdatasystem har vi skaffat oss egen kompetens för att driva nätverk, servrar och datorer. Men jag klagar inte. Vårt affärsdatasystem avlastar hjärnan och det ger oss koll på all världens böcker. Häromdagen skaffade vi en mycket udda bok från ett garageförlag i södra USA, som inte tar kreditkort och skickar inte utanför USA. Då räcker det inte med att leta reda på boken (tack för att nätet finns) det gäller det att vara kreativ för att få till logistiken...

Jag har inte tänkt på det tidigare, men hur klarade vi oss för 10-20 år sedan!?

Då räckte det med att vara välsorterad. Fortfarande gäller det givetvis att vara välsorterad men nu måste man bygga en bokhandel som blir ett sorts nav i det kulturella livet i den lilla staden. Det är åtminstone min ambition. För att bli detta nav måste man bygga sociala nätverk på alla ledder. Vi är ute i skolor och föreningar och pratar böcker och läsande. Vi tar emot skolklasser på besök. Delar ut gratis böcker till förstaklassare. Vi samverkar med de lokala biblioteken om olika events.

Vi jobbar supermycket med författarevent, som vi kallar Bokens Afton. I år har vi haft 15 författare som deltagit i våra kvällsevent, från 18.30-21 och med 80-130 åhörare. Vi bygger nätverk med föreningar i stan, typ konstförening, teaterförening, musikföreningar, osv. Det ger stora lokala nätverk.

Butiken ska se snygg ut (se bloggen nedan om bokhandel i London) den ska leva, vara omväxlande och det ska vara en njutning att i egen takt lunka runt.

Hösten 2010 utlyste vi en Novellskrivartävling för ungdom i två klasser 13-15 och 16-19 år. Vi fick in 77 bidrag från hela landet och vinnarna blev två tjejer från Göteborg. Den tävlingen gör vi om till hösten.

e-böcker, hur ska vi hantera det? Det är en aktuell fråga som jag får återkomma till. Kanske någon har en synpunkt?

Vi har givetvis en egen hemsida, två bloggar, facebook och vi finns på twitter, (som Bokhandlarn).